I tidigare blogginlägg har jag skrivit om behovet och uppdraget att nå ut till olika sociala grupper. Stratifierande mekanismer i vårt sociala samspel gäller även bibliotekens och bibliotekariernas agerande, attityd och prioriteringar. Det här inlägget utgår från begreppet Homophily som jag översätter med homosocialitet. Med överbyggande av homosocialitet och gränser mellan grupper baserade på genus, etnicitet och socialgrupp vore vi en lång bit på väg. Men på sociala forum liksom IRL undersöker man nu hur homosocialiteten präglar många större platser och faktiskt inte fyller den funktion av globala, överskridande möten som några av oss propagerar för och som var en vanligare vision runt millenieskiftet då begreppet Global by säkert hade passat bättre än i dag, trots att man hör detta nämnas av ekonomer och politiker, antagligen som propaganda för att osynliggöra ekonomiska konflikter mellan syd och nord (postkolonialismen) och gömma de klass och könsskillnader som präglar G8- länderna trots deras makt och ekonomiska resurser.
På facebooks förstasida tillkännages att här kan du hålla kontakt med familj och vänner. Är det så vi ser på och använder de stora sociala forumen, eller handlar det om socialgrupp, form av nätanvändning och ålder? Mike Thelwall (2009) skriver i artikeln Homophily in Myspace ,Journal of the american society for information science and technology, att onlinerelationer kan sägas följa offline-mönster där man formar vänskap med personer som liknar en själv ("similar people"). I hans studie är det endast genus som överskrids i nätverkandet och vänskapsförhållandena. I övrigt råder homosocialitet för etnicitet, religion, ålder, nation, sexuell inriktning, attityder till barnuppfostran och vilken familje/singel-situation man befinner sig i. Genusgrupperingarna i fråga om homosocialitet har helt försvunnit menar Thelwall (men hans studie tittar på band mellan individer online, vilket inte betyder att alla relationer har samma tyngd. Frågan om genusöverskridande bör således kvarstå.) Enligt Wikipedia skiljer man mellan "baseline homophily and inbreeding homophily. The former is simply the amount of homophily that would be expected by chance and the second is the amount of homophily over and above this expected value". Detta betyder enligt min mening inte att baseline homophily är något konfliktlöst som vi socialiseras in I enbart med goda utkomster. Individers möjlighet att mötas, skapa demokratiska villkor och diskussioner försvåras naturligtvis av att man lever med personer med samma åsikter och liknande erfarenheter. Mer om detta senare.
Avgörande för vänskap är de yttre och inre identiteter du har skapat av olika grupptillhörigheter på individ och samhällsnivå. Men i undersökningar som denna visas hur avgörande de kontextualiserande yttre faktorerna är och hur samverkar med sociala normer och fysiska möjligheter för umgänge. Även Thelwall tar upp begreppet "inbreeding homophily" vilket i artikeln beskrivs som att man "väljer" en ännu snävare och mer lik umgängeskrets än vad som finns tillgängligt.
I ett samhälle där överskridande av gränser är viktiga blir Thelwalls artikel påtagligt kontextualiserad. Han talar om varningstecken för när homosocialitet råder eftersom detta har med vårt segregerade samhälle att göra. Författaren tar exempel från USA och SB och det finns uppenbara svårigheter med helt segregerade klasser och etniciteter. Författaren ser också islamofobin i ljuset av dessa segregerande system, varav homosocialiteten är en viktig del. Men genom att se och identifiera de trender på detta område som vi identifierar kan vi också planera för konsekvenserna av dem (Ibid).
För biblioteken betyder detta åter ett säkerställande att man erbjuder likvärdig service och prioriterar överbyggande av klyftor i samhället genom sitt kulturella arbete. Ett sätt att verka som motkraft kan också vara att delta i trenden att låna ut människor/levande fördomar som för en stund kan berätta om sitt liv för personer de kanske inte annars möter.Att stödja och delta i uppbyggnaden av sociala nätverksforum baserade på fysiska stadsdelar för att öka samhörigheten, samhällsservicen och kunskapen kan också vara ett försök till brytande av ghettoisering i det aktuella samhället. Mycket enkla åtgärder är också att blanda elever från olika skolor och stadsdelar när man har s k biblioteksvisningar eller de traditionella bokpraten. Elever med olika bakgrund skulle då få delta i och se de behov som personer de inte delar homosocialitet med har.
Men åter till den arena Thelwall valt för sin undersökning; MySpace. Trots att geografiskt avstånd mellan individer inte är avgörande i Internetbaserade relationer så är troligtvis nätkommunikationen ändå vanligast mellan personer som bor i varandras närhet skriver författaren, vilket naturligtvis påverkar den nätbaserade homosocialiteten. Varför är då ämnet så engagerande? Thelwall pekar på hur en välmående demokrati bygger på variationer och möten över samhälleliga gränser.
Olikhet och likhet är begrepp vi måste blanda för att inte fortsätta befästa avstånd. Något att tänka på och agera kring inför EU-valet i vår och riksdagsvalet 2010? I tider av lågkonjunktur blir ju ofta de antidemokratiska och rasistiska krafterna starkare, vilket ställer stora krav på oss bibliotekarier som demokratins väktare (för att uttrycka sig högtravande). Inte endast politiska partier kan "ta kampen". De många processer och mobiliseringar vi trots allt ser på sociala forum talar för att det finns krafter som överskrider homosocialitetens gränser och kan verka splittrande gentemot de starka främlingsfientliga krafter vi nu ser etc.
Vänskapsband och homosocialitet är ju trots detta inte borta från agendan. Begreppen vänskap och vänskapsband bygger inte alltid på samma normer IRL och på MySpace utan kallas "a public display of connections". Men samtidigt skriver Thelwall att vänskapsbanden befäster de som redan finns runt individerna fysiskt. Myspace sägs i texten faktiskt inte stödja nya vänskapsband med förut okända/unknown i någon omfattande utsträckning. Andra studier har också tittat på homosocialitet och socialt samspel på digitala forum. Dessa har bland annat gjorts för att studera genus och avatarer skriver författaren.
Myspace och homosocialitet har dock inte undersökts i någon större omfattning. Detta trots att forumet hade fler besökare än youtube och google under 2007. Året därpå gick dock facebook förbi i antalet sidvisningar och besök (Ibid). Myspace är fortfarande stort och används för unga att uttrycka sin identitet genom eller för att omskapa bilden av sig själva och presentera den efter eget tycke. Detta och många andra sociala spel gör myspace liksom liknande forum som används av unga intressanta ur socialiseringsperspektiv och socialitet i den form som författaren diskuterar.
Homosocialitet offline har varit ett viktigt ämne inom t ex sociologin. Just nu är de frågor som sätts högst på agendan och skapar mest oro; race, ethnicity, age, religion, educational level, occupation and gender (i fallande ordning). Trots att man ser de framväxande möjligheterna för bl a studenter att skapa nya vänskapsband och diversity så elimineras inte homossocialiteten (Ibid).
I den aktuella artikeln skrivs också positivt om "social grooming" som innebär aktiviteter man utför för att underhålla vänskapsband. Ickeanvändare värdesätter inte denna ytliga utbytelse av information som man använder sig av genom t ex vänskapslistorna på Myspace. I motsats till detta finns dock forskning som tvärtom anser att begreppet vänskap är tillämpligt på sociala nätbaserade relationer(Ibid.)
"Existing friends, extended family members, work colleges or people known from school" samt andra bekanta är viktiga I Thelwalls studie. Myspace- vänner tenderar att främst utgöras av vänner I vardagen och av personer I skolan eller på arbetsplatsen. De andra nämnda kategorierna hör också till den möjliga kretsen. Unga användare av myspace har sämre utbildning än dito i facebook (boyd i Ibid). Därför måste man antagligen titta på de olika grupperna av närstående främst utifrån socialgrupp på nätbaserade forum.
Eftersom genus-homosocialiteten är låg i undersökningen frågar sig författaren om det är för att det ser likadant ut i omgivande samhälle eller om det är lättare att ha vänner med motsatt kön i digitala relationer. Men i så fall; varför gäller inte samma regel för övriga stratifierande egenskaper/tillhörigheter?
Det känns relevant att efter att ett antal år ha studerat MySpace många grupper och sammanslutningar fråga sig varför man koncentrerar sig på vänskapslistorna och kommentarsfunktionerna på hemsidan personen har. Kanske är det endast i den dolda, privata kommunikationen som man håller tät kontakt med personer som ingår i en intressegemenskap som bryter någon av ovanstående förutspåelser? Är du vän med nära bekanta kan du ändå vara deltagare och en aktivare nätverkare i grupper med särskilda intressen eller behov bestående av "främlingar" med olika genus och kanske t o m klasstillhörighet. I de fallen kan man också tänka sig att en person har flera profiler på nämnda nätverk.
Intressant vore också att studera de öppna och stängda forum bygda av mindre gemenskaper utifrån ett tema eller ett starkt sammanhållande band. På dessa platser kan man kanske tänka sig social grupptillhörighet som viktig för hur personerna uppfattar konversationerna på forumen. Men detta är just nu öppna frågor som jag hoppas följa upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar