Vårväderleken i kylan

Jag har skrivit en mycket enkel krönika i dagens Kristianstadsbladet. Den känns bra i hela kroppen eftersom den bryter av en stund mot den informations och biblioteksvärld jag måste befinna mig i:

Stunden är den vackrast tänkbara, i för små sandaler, en kall vårdag i slutet av mars. Över Lilla Es axel ser jag Stefan Sundström som sjunger…

Kärleken är som vårväderleken, när solen den lyser man tar av sig och fryser och klär på sig igen.

Läs vidare