Att Biblioteks och informationsvetenskapen ibland inte "beter sig" som att den vore tvärvetenskaplig utan lever sitt eget korrekta, av postpositivism präglade liv frustrerar. Vad vill man vara? Allt och inget? Placeras under den humanistiska fakulteten eller bland beteendevetare? Kanske speglar det disrespect för ämnet i universitetsvärlden men troligare är kanske de olika utgångspunkter alla forskare i ett tvärvetenskapligt ämne har.
Ibland tänker jag; hur står ni ut med varandra? Som akademiskt aktiva menar jag. Inte nog med att den ene är postmodernist (sällsynt) och den andre skötsamt heurmeneutisk med inslag av sträng postpositivism i avgörande kvantitativa strider... Men att ni även har olika grundantaganden om "allt" (?). Ett ungt ämne där man pysslar med information och bibliotek. Vad säger det? Hur mycket gemensamt har man med varandra på samma institution?
Jag har ingen aning. Spekulerar bara om att det är ett trassel med tvärvetenskap när det egentligen borde vara bra.
Pluralismen kan göra det svårt att nå de resurser som svarar mot den bakgrund man vill ha i sökta texter. Att söka på ämnesord och göra söksträngar med de "ingredienser" man önskar går ju utmärkt i teorin. Men i praktiken återvinner man mycket som inte har den där djupa klang av ontologisk och epistemologisk grundsyn som man själv delar eller har lättare att förstå.
Att gräva B&I-artiklar är tungt när ämnena är de korrekta men tilltalet helt fel. Visst, "hyper-sökare" scannar och finner säkert i de bra strukturerade databaserna vad de vill ha. Men för oss dödliga, taffliga informationssökare med preferenser om vilken ideologi och etik som skall genomsyra resurserna vi ägnar vår tid...
Den som söker på måfå, trots väl genomtänka begrepp-taggar-what ever, finner sig strax med tolv fönster öppna med rätt ämne youth, culture, Internet, software blaha. Men ingen av dem talar mitt språk.
En förändring i dessa ständiga besvikelser var att ta vägen om The Blackwell Encyclopedia of Sociology Online. Pratar man beteendevetenskap, eller ska jag snarare kalla det förstår beteendevetenskap och gruppdynamiskt tänkande, Parsons, Weber och alla andra farbröder, kan utgångspunkten finnas här. Att använda sina sökegrepp i den ämnesmiljö där man har en grundförståelse och sedan, med det grundbagaget, gå tillbaka till B&I-resurser gör livet enklare.
Hur bra är då encyklopedin? I en artikel frågas But does it wipe the floor with Wikipedia? Skillnaderna är ju många men jämförelserna absolut intressanta. Encyklopedin är "written by academic sociologists" vilket gör att man kanske i ideologiskt riktig anda skulle välja Wikipedia som förstahandsval. Som kritik mot utgångspunkten kan man också tycka att den borde valt mindre wikisar att jämföra med. Jag menar; tilltalet i wikipedia varierar så mycket medan det har en annan stringens när det som i Encyklopedin är producerat, inte av nördar eller entusiaster, utan uteslutande av kvalitetsstämplade människor i akademisk kostym.
Artikeln raddar upp mängder med problem som Encyklopedian dras med. Diverse US-favoriserande tendenser och "bias" i olika ämnen (Ibid). Men är det inte så vetenskapen ser ut som helhet? Och är det inte därför de ständiga redigeringarna av kämpande personer på Wikipedia gör "folkets" verk mer intressant?
Nu får vi inte särskilt många jämförande exempel. Artikeln är mest en recension av encyklopedin tyvärr. En mer genomgående analys hade varit åtråvärt att ta del av.
Men vi som inte befinner oss innanför någon sociologisk institutions kontorsväggar, vilket bör förstahandsvalet bli- som skribenten frågar efter? Om encyklopedin sägs
Its main use will be as a reference tool for academics and postgraduates whowant to brush up on unfamiliar topics, rather than for undergraduate students,who may well gratefully seek relief in Wikipedia.
Jag struntar dock i rådet, kolla in posten cyberdelinquency som jag fann genom mina mest använda söktermer. Till sådana utgångspunkter hittar jag aldrig i B&I-databaser eller Wikipedia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar