I diskussionerna kring ”digital divides”, generationsskillnader och cyberbalkanization återkommer frågorna om kön, klass och etnicitet. Hur kan vi arbeta inom skola och biblioteksverksamhet mot dessa skillnader (orättvisor, mönster) ? 2.0-tjänsterna betyder möjlighet till utveckling och ökat entreprenörsskap i det man kallar utvecklingsländer såväl som i ”väst”. Men när andra stannar diskussionen vid de tekniska lösningarna och en nations digitala användning på central nivå så är det folkbibliotekens ansvar att fortsätta diskussionen om olika tillgång till IKT och färdigheter att använda...
Vore vettigt att utveckla system för att kunna utvärdera huruvida vi hjälper till att stärka digitalt förfördelade eller om vi slentrianmässigt tillhandahåller resurser och verksamhet som inte är aktivt antidiskriminerande.
W M Olatokun skriver i artikeln Gender and National ICT Policy in Africa: issues, strategies, and policy options att när mäns och kvinnors användning av IKT skiljer sig åt så tenderar man att anta att det är kvinnors eget val eller att de inte varit tillräckligt aktiva att anamma "det nya". Hur ser det ut i praktiken med tillgången och möjligheterna? Olatokun pekar på att mönster i det fysiska samhället avspeglas i nätanvändningen. Det finns också starka symboliska betydelser i IKT-användningen och dessa reflekterar den redan etablerade dikotomin feminint- makulint.
Hur kan vi bygga vår verksamhet för att bryta etablerade mönster? Killarna har företräde när det gäller IKT och har ofta ett rikare språk kring sin användning. Datorer placeras också oftare på pojkrummen... Hur ser det ut i bibliotekslokalen? Hur ser vår aktiva IKT-verksamhet ut? Kan vi utveckla IKT-projekt för unga som just överbrygger dessa klyftor? Eller är det förstå så att vi måste börja använda IKT aktivt med barnen innan det är meningsfullt att tala om antidiskriminering?
Jag skrev även om detta på åttonde mars: Tjejer upp till kamp i digitala rum.
2 kommentarer:
Hmm, fast jag håller inte med dig att pojkar är bättre förberedda att använda IKT. Dan Åkerlund vid Karlstads universitet höll för ett tag sedan ett föredrag om "Nätpublicering direkt från klassrummet – Vad händer när studenternas redovisningar blir publika?" (video här: http://video.bibs.kau.se/ om länken fortfarande fungerar) inom ramen för Penta Plus-nätverkets IKT-pedagogiska dag och han hävdar att en av de mest avgörande skillnaderna mellan pojkar och flickor i deras användande av internet är att pojkarna föredrar att spela nätverksspel (i mycket högre grad än flickorna) och att flickorna föredrar att skapa och publicera material på nätet (i mycket högre grad än pojkarna). Åkerlund ställde den retoriska frågan om vi inte riskerar att missa pojkarna på universiteten i framtiden då flickornas agerande på nätet ligger mer i linje med de läraktiviteter vi uppmuntrar (eller kommer uppmuntra när högskolorna och universiteten har tagit till sig web 2.0 i sin undervisning)
Det finns genusskillnader i nätanvändningen som absolut år problematiska för såväl tjejer och killar.
Att arbeta antidiskriminerande här berör alla undomar.
Missa pojkarna? Onlinespel ger många färdigheter... Vi måste bryta genusstrukturerna i nätanvändningen och IRL.
Studier visar att när det gäller tillgång så har barn och vuxna män mer tillgång än kvinnor...
Skicka en kommentar