Flöde av människor, stressade blickar och lugna blickar. Kundservice i gul jacka och majestätisk hållning drömmer bort oss alla. Telenor-försäljarna försöker stoppa förbirusande ström. Pocketshop öppet åt båda håll bjuder in med upplyst välkomnande fasad och Mig äger ingen i noggranna travar precis innanför dörren. Hur är det att vara Åsa Lindeborg efter att berättelsen massproducerats och sålts i lila ställ? Hur är det att vara Alakoski efter Svinalängornas august-erkännande? Berättelse på papper och i hemliga rum när ingen har tid att läsa starka ord om klass och kön utan varje roman bör omvandlas till fyra serierutor.
Sliten i kön till Burger King. Glammig vid disken på Espresso house. Vackra människor som inte går att fånga i steget, på väg bort eller hem. Måste vi alla byta spår, byta buss skynda på våra steg för att köpa tygskor för sexhundra spänn... Förenklade resonemang som inte handlar om artonårig nybliven morsa på socialkontoret i Motala. Inte om ett barns långsamma steg på väg hem efter skolan. Liten fet tax som möter i hallen. Tystnaden som slår emot. Ett barn, något barn, många barn för vilka klimatförändringar, converse och tidsbrist inget betyder.
Golvet är kallt och datorn ny. Stannar och ser hur allt rör sig. Ljudet, ljuset, människorna strömmar förbi. Förvirrade instängda duvor flaxar fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Tyska bageriet där det alltid luktar stekt lök. Presentshoppen med mini-viking utanför. Trendiga mammor med trehjuliga barnvagnar... Alla lika alla olika. En soyalatte för 36 spänn i pappersmugg. Grön-blå-brun logga avgör värdet. Kritik mot kapitalismen som fångar något, men inte allt. Sorgsen stannar kvar och präglar hur snabbt eller långsamt vi än springer. Leksaker i Burger King-påsen roar någon minut. Vårsol och mössan i handen.
Berättat om stumbleupon, mina bibliotek, Bromölla, maktförhållanden och reglering. Kanske borde jag tala om något annat? Berätta en annan berättelse, skriva en annan saga. Läser Flickan mamman och soporna , När man skjuter arbetare , Bryta om, Den tatuerade mamman (även som teater). Undrar om författarna fått nytt liv efter att ha berättat, talat och beskrivit?
Luncheko. Hur man ska planera sin karriär för att kunna leva det liv man vill vid pensionen? Oranga kuvert måste öppnas av hundra procent istället för 80. I metro – så mycket förlorar du på att läsa till bibliotekarie. Tydligen är vårt och arbetsterapeuternas de sämsta valen ekonomiskt sett... Återvänder till Malmö central. One day your story will be told sjunger James blunt och för en stund tror jag honom. En dag kommer vi sluta springa, byta spår, köpa latte, sälja telefoner och bryta ner romaner till fyra rutor. En dag kommer vi alla att berätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar