Altruistisk kontra egoistisk web 2.0

Jag har slängt ur mig några ord här och där om vad som engagerar mig i webfrågor just nu. Bland annat digital divides men även altruism kontra egoism i web 2.0-utvecklingen. Den sistnämnda frågan gör att jag vill bli forskare eller rik eller nåt... typ... För då kan man t ex kanske få höra experterna snacka om detta på Consumer Communications & Networking Conference och kanske några av dessa (eller så har jag fel. Man kanske måste vara typ professor för att få access till sådana evenemang?)

Ett av de papers som är framlagt till en IEEE-konferens är skrivet av Roccetti et al (januari 2008) och beskriver web 2.0-användningen som framväxt ur alltför egocentrerade och själviska syften (hämtat i elit-skitdyr-databas från Lunds UB). Det är i detta paper jag blev uppmärksammad på att det finns forskare som beskriver önskan om ett nytt paradigm för internetutvecklingen. Man önskar att digital divides - vilket många forskare och debattörer beskriver som en koppling mellan Internetanvändning, tillgång, ekonomisk situation, klass m m samt Cyber-balkanisation vilket är ett uttryck som vill fånga trenden att gruppbildningar, omfattande nätverkande och oppinionsbildning inte behöver betyda överbryggande av gränser. Istället kan vi ha en nätanvändning där många grupper har stor nytta av web 2.0 och nätverkande men inte alls kommunicerar eller överbrygger gränser till andra grupper.

Nu frågar man ju sig som politiskt intresserad hur förvånande denna utvecklingen i så fall egentligen är. Sen när har det globala samhället haft stora ambitioner och möjligheter att överbrygga gränser? Sen när har kommunikationen mellan över och underklass stått på agendan? Mellan syd och nord? Titta på den ökande handeln med kvinnlig arbetskraft globalt sett: Kvinnor från Filipinerna tvingas lämna sina familjer och bli Nannys, pigor och prostituerade i de rikas hem i Storbritannien, USA och Saudiarabien... Är det överbryggande av gränser, brytande av gränser och ökad kommunikation och samverkan? Nej den s k riktiga världen är i sig själv en balkanization mellan fattig och rik, mellan etniciteter och mellan politiska falanger... Vad kan vi göra åt det då?

Vill Roccetti et al skapa cybervärldens skolbussar som skjutsar kids från fattiga förorter till välbärgade skolor? (Tänk att detta just nu är ett förslag i lilla Hässleholm - hur sjuk har världen blivit? Bryt inte bostadssegregation, kör runt ungarna som kreatur istället. Förlåt kreaturen för att jag använder er som en dålig liknelse.)

Vad de aktuella paper-författarna menar är att internets potential förslösas genom lössläppt och egoistiskt användande.De skriver:

”Being (almost) the only use people have made of the most pervasive communication system ever made, this represent an unacceptable waste of opportunities.”

De talar om World wide waste och vill förändra detta genom socialt nätverkande med goda syften. Man sågar Google som bara vill tjäna fett med pengar och Wikipedia eftersom det inte tar hänsyn till funktionshindrades villkor och därmed blir en exkluderande kraft. Youtube är ett slaskforum för självhävdelse.... Sammantaget: "Web 2.0 systems are not moved by social interest, rather they interact for personal interests in which the individual ego /.../ The will to emerge has thus created the era of egocasting." (andra forskare framhärdar i betraktelsen att uttryckande av sin person och identitets-lek på nätet är skitnyttigt, inte alls egocentriskt utan utvecklande och gränsöverskridande).

Kanske har vi något att lära av resonemangen. Kraften i komersialismen t ex... Men jag tor att Roccetti et al befinner sig i helt andra digitala forum än jag. Ständigt möts mina avatarer/profiler av folk som delar med sig, svarar på frågor, tpsar om layout och stödjer varandra i nätverkande forum... Detta är väl cyber-balkanization om något. Totalt skilda upplevelser av web 2.0