Isobel Hadley-Kamptz skriver i nya numret av Arena om "aristokratins folkförakt". Det kunde varit en engagerad 2.0-bibliotekarie som skrivit hennes krönika. Texten handlar om hur besvärande det är för makthavare inom "traditionell media" att bloggare och annat otyg blir del av det offentliga samtalet. Hadley-Kamptz exemplifierar med hur förgrymmad DNs kulturchef blev när bloggare gick emot hennes egna skribent i en sak fråga... Hennes exempel är ett av många. Det kunde lika väl varit politiker eller rektorer som reagerat som DN-chefen.
Hadley-Kamptz skriver: Schottenius obehag var mer av politisk natur. Hon är van att styra vem som får uttrycka kritik, ja vem som får uttrycka sig överhuvudtaget. Så är det inte längre. För någon som hållit tidigare i tyglarna är den nya världen läskig och svåröverskådlig.
Känner vi igen det från biblioteksvärldens ambivalenta förhållande till "användarinflytande", "referensgrupper", interaktiva sidor och inköp utifrån efterfrågan eller "uträknade behov"... (Vi vet ju vad folk behöver. Kvalité!)
Men liksom inom medievärlden så rör det sig i biblioteksvärlden och många tycker det är skitkul istället för jobbigt att verksamheten blir dynamisk och påverkansbar. Många klappar händer över låntagare som ställer krav och är med å formar det fysiska och mentala biblioteket. Vi vet inte bäst längre - inte själva i alla fall! Låt oss nu hoppas att Axiell speedar upp lanseringen av sin nya webbtjänst och att C.S Library 2.0 - t ex Mina bibliotek får efterföljare!
Avslutningsvis ännu några ord från Isobel Hadley-Kamptz:
Utan makt över vem som talar eller om vad så måste förtroendet från läsarna vinnas med nya meriter. Reaktionen från höjderna är självklar. Vi låtsas som att ni där nere inte finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar