På Radical reference - answers for those who question authority finns just nu en uppmaning att föreslå subject headings and/or cross-references till Library of congress. Man skickar sina förslag till RR som sedan vidarbefodrar dem. Kul och bra idé!
Man skriver bland annat: "all you have to do is spend one day behind a reference desk to see examples of biased, non-inclusive and counterintuitive classifications that slow down, misdirect, or even obscure information from library users". (Librarian.net gav mig uppslaget att kolla in den här sidan.)
På kungliga biblioteket finns en tjusig liten funktion där man kan föreslå nya ämnesord eller påpeka brister i de befintliga (läs vidare här). Jag hör till de nördar som försökt uppmärksamma KB när de använt felaktig terminologi. Något svar? Nada.
Angående otillgängliga informationsresurser utifrån "biased" kunskapsorganisation så finns det en utmärkt bok i ämnet som heter The power to name och som scannats in av Google. Du kan också få en kortversion av sexism och rasism i klassifikationssystem i en magisteruppsats från Bivil av Lotta Borgström; Att splittra en hierarki (pdf)... Eller så kan du ju mala dig igenom hela SABs historia i Joakim Hanssons intressanta avhandling (här hittar du en sammanfattning)... Men om man nu tycker systemet är skit och hoppas att en briljant hjärna skall komma upp med ett alternativ så är det kanske inte den luntan man vill lägga tiden på.
När jag var på Malmö stadsbibliotek så lät min närmaste chef på Humsam mig avsätta tid till att se över indexeringen utifrån ett genusperspektiv. Jag häpnade (nästan) över den konservatism som mötte mig i post efter post...
Men sen slutade jag och enligt kollegor från förr har ingen tagit upp den kastade handsken.
Hur ser det ut i Sverige? Vem gör en revolutionär handling och kräver att vi helt utgår från indexering istället för ett klassifikationssystem med obegripliga bokstavs eller sifferkombinationer? Vem ställer krav på t ex btj att granska artikelsök ur köns, klass, sexualitet och etnoperspektiv?
Och för att klaga lite mer... Vem skall börja redigera de fördomsfulla saker som bibliotekarier skriver i boktips.net - eller hellre lägga till en kommentarsfunktion så man själv kan inleda någon slags diskussion kring konservativa eller rent dåliga recensioner?
Och vem kvalitetssäkrar fråga biblioteket?Jag har testat tjänsten ett par gånger (först av ren lathet - orkade inte söka själv och sedan för att jag häpnade så över de svar jag fick. T ex hänvisades jag till en amerikansk kommersiell webbplats... Upplagd i seriös dräkt - javisst, men syftet var att kränga ett läkemedel - inget annat! Och ibland har håret rest sig på armarna över andra taffliga svar jag fått. Vilka bibliotekarier har mage att hänvisa till de tre första träffarna på Google? Är det lämpligt att utgå i från att webbanvändande låntagare inte kan googla? Inte söker någon fördjupning? Inte bryr sig om i fall materialet är kvalitetsgranskat eller inte?
Så. Nu fick jag klaga en massa så här inför helgen... Jobbhelg. Kväll i dag och sedan på plats i morgon bitti. Då är det Mosaikdag på our lovely folkbibbla i Bromölla.
Man skriver bland annat: "all you have to do is spend one day behind a reference desk to see examples of biased, non-inclusive and counterintuitive classifications that slow down, misdirect, or even obscure information from library users". (Librarian.net gav mig uppslaget att kolla in den här sidan.)
På kungliga biblioteket finns en tjusig liten funktion där man kan föreslå nya ämnesord eller påpeka brister i de befintliga (läs vidare här). Jag hör till de nördar som försökt uppmärksamma KB när de använt felaktig terminologi. Något svar? Nada.
Angående otillgängliga informationsresurser utifrån "biased" kunskapsorganisation så finns det en utmärkt bok i ämnet som heter The power to name och som scannats in av Google. Du kan också få en kortversion av sexism och rasism i klassifikationssystem i en magisteruppsats från Bivil av Lotta Borgström; Att splittra en hierarki (pdf)... Eller så kan du ju mala dig igenom hela SABs historia i Joakim Hanssons intressanta avhandling (här hittar du en sammanfattning)... Men om man nu tycker systemet är skit och hoppas att en briljant hjärna skall komma upp med ett alternativ så är det kanske inte den luntan man vill lägga tiden på.
När jag var på Malmö stadsbibliotek så lät min närmaste chef på Humsam mig avsätta tid till att se över indexeringen utifrån ett genusperspektiv. Jag häpnade (nästan) över den konservatism som mötte mig i post efter post...
Men sen slutade jag och enligt kollegor från förr har ingen tagit upp den kastade handsken.
Hur ser det ut i Sverige? Vem gör en revolutionär handling och kräver att vi helt utgår från indexering istället för ett klassifikationssystem med obegripliga bokstavs eller sifferkombinationer? Vem ställer krav på t ex btj att granska artikelsök ur köns, klass, sexualitet och etnoperspektiv?
Och för att klaga lite mer... Vem skall börja redigera de fördomsfulla saker som bibliotekarier skriver i boktips.net - eller hellre lägga till en kommentarsfunktion så man själv kan inleda någon slags diskussion kring konservativa eller rent dåliga recensioner?
Och vem kvalitetssäkrar fråga biblioteket?Jag har testat tjänsten ett par gånger (först av ren lathet - orkade inte söka själv och sedan för att jag häpnade så över de svar jag fick. T ex hänvisades jag till en amerikansk kommersiell webbplats... Upplagd i seriös dräkt - javisst, men syftet var att kränga ett läkemedel - inget annat! Och ibland har håret rest sig på armarna över andra taffliga svar jag fått. Vilka bibliotekarier har mage att hänvisa till de tre första träffarna på Google? Är det lämpligt att utgå i från att webbanvändande låntagare inte kan googla? Inte söker någon fördjupning? Inte bryr sig om i fall materialet är kvalitetsgranskat eller inte?
Så. Nu fick jag klaga en massa så här inför helgen... Jobbhelg. Kväll i dag och sedan på plats i morgon bitti. Då är det Mosaikdag på our lovely folkbibbla i Bromölla.
2 kommentarer:
Jag tackar för mail som visar att min kritik mot boktips.net på intet sätt är ny.
Som en av de ansvariga för Fråga biblioteket tar jag på mig att svara på din kritik mot tjänsten.
I Fråga biblioteket deltar många hundra bibliotekarier rumtom i landet. Det är både styrkan och svagheten med tjänsten.
Styrkan är att vi samarbetar genom att täcka upp en chatt som är öppen nästan dagligen, och en e-postlåda som är öppen hela året 24-7, och där man inte måste veta vilket bibliotek man "borde kontakta" för att ställa sin fråga.
Nackdelen är att kvaliteten blir ojämn ibland, därför att kompetensen faktiskt varierar individuellt.
Vad görs för kvalitetssäkring?: Vi ordnar regelbundet utbildningsdagar och konferenser för att fortbilda operatörerna. Vi använder oss av enkätfrågor (utvärdering av svar) gentemot frågeställarna. Vi har riktlinjer och manualer för hur arbetet med tjänsten ska skötas på biblioteken. Avtal finns som reglerar bibliotekens resp. informations- och lånecentralernas skyldigheter inom tjänsten.
Trots detta händer det att de svar som ges i tjänsten inte är optimala, skulle tro att liknande ojämnheter finns även i den fysiska biblioteksvärlden.
En högre kvalitet/jämnhet skulle säkert kunna uppnås om vi hade säg 20 bibliotekarier som arbetade med tjänsten som sitt enda uppdrag. Men då blir upplägget ett annat än vad det är idag.
Önskan om möjlighet till större deltagande av frågeställarna själva, att hjälpa till med varandras frågor, hörs också från en del håll.
Jag tar gärna emot tips på hur Fråga biblioteket kan kvalitetssäkras ytterligare.
Skicka en kommentar