Egentligen skulle jag skriva om den altruistiska kontra den egoistiska nätanvändningen... Men det inlägget får den som är intresserad vänta på till i eftermiddag.
Här kommer lite andra tankar som krävde skriftligt utrymme.
Hur tänker du på ditt liv? Hur associerar du kring motgångar och glädjeämnen? Min äldsta dotter är starkt förknippad med Ediths Södergrans dikter (gissa vad världens coolaste 11-åring heter!). Under graviditeten låg jag utsträckt på mögel-doftande men hemtrevlig säng i en korridor på Bona folkhögskola (numera förfallen gul byggnad med stark historia som uppfostringsanstalt - nämns t ex i Kådisbellan - och mentalsjukhus), käkade mycket linssoppa och grät över den kloka författarens land ”som icke är”. Det slår mig att Södergrans dikter fortfarande poppar upp i huvudet när stora E har någon motgång…
Men ett människobarn är ingenting annat än visshet. Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar. Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska
Vilken är då min berättelse? Förr skulle jag svarat att Kerstin Thorvall invaderat min hjärna totalt och att varje händelse associeras till hennes böcker. Men nu vet jag inte. Bryta om och Jag minns att jag sprang kräver utrymme och ber Thorvall maka på sig. En del berättelser känns personliga och värda att ta i försvar… Som om de var mina egna.
Drömmarna tillhör dock inga av dessa berättelser. Just nu drömmer jag bara att jag surfar… Ofta är jag inne i StumbleUpon och det digitala rummet blir fysiskt. Människors presentationer blommar ut i verkliga gestalter och helt nya stigar trampas. Men ibland kan jag vakna med olust för att jag blivit inledd på en väg (på nämnda forum) som väckt obehag. Kanske har det att göra med att jag surfade på mycket vålds och pornografiska sidor (de är inte alls så lättillgängliga som det görs gällande) när jag skrev min magisteruppsats… Nu har dessa drömmar ingen verklighetsförankring. Via delicious och stumbleupon hamnar jag möjligtvis på sidor som gör mig politiskt förbannad, men värre än så brukar det inte vara. Däremot kan mardrömmar om att jag blandar ihop mina inlogg och alias vara mer verklighetsnära… På de flesta av de communitys jag gillar har jag olika inlogg beroende på mitt syfte. Klart det blir lite snurrigt… Men när jag upptäcker att Catahya lagt ut alla användaruppgifter så de är sökbara via google så inser jag att systemet med många alias och inlogg är bra. Nu är bara en av mina ”profiler” fördärvad och flera av de andra är intakta. Tänk om det var så i det fysiska rummet? I dag har bibliotekarien Lina bråkat med en kollega eller låntagare… Då byter jag snabbt skepnad till bibliotekarien Tord istället. Vilka möjligheter det hade varit!
Informationsstress? Information overload? Knappast. Jag blir snarare frustrerad över att de sidor jag älskar för sällan blir uppdaterade. Att jag missar en massa hela tiden… Det är ju bara att leva med.
Tillbaka till hur vi associerar. En anhörig tänker bara i pokerstrategier efter nätter med nätpoker på Unibet och Svenska spel… Då föredrar jag mardrömmar om Stumbleupon…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar