Wikis och semantisk ordning

In a sense, a semantic wiki can therefore be considered "the semantic web in smal".

Det lovande citatet är hämtat från artikeln Semantic Wikis vilken inleder med exempel på 2.0s kunskapsorganisation och den taffliga möjligheten till sökning som både 1.0 och 2.0 ger. Deras text påminner om vad jag skrev efter att ha läst Mikas bok om socialt nätverkande och semantiska analysmetoder:

För utvecklingen är i stort behov av intelligentare system för igenkännande och informationsåtervinning. Systemen är i dag klumpiga men vi blir blinda av det faktum att vi anpassar oss till bristerna. Vi låter oss formas av tjänster som har svårt att anpassa sig efter mänsklig logik. Ett kaos av ovidkommande träfflistor ses inte som ett nederlag: Istället är det invand vardag. 1.0 verkar då vara normen för vårt nätbeteende. Mika skriver: "We learned not to expect complete or correct answers and not to ask certain questions at all."

Även Schaffert, Bry, Baumaister och Kiesel tar sin utgångspunkt i 2.0-bristerna beträffande kunskapsorganisation och sökbarhet (märk väl hur sällan vi möter lätt igenkännbara
bibliotekarietermer i artiklar som dessa, läser framstående webbanalytiker och likasinnade aldrig informationsvetenskapliga rapporter och tidskrifter? Är vi alltför softa och samhällsvetenskapliga? Kanske "brudiga" rent av?)

Semantic wikis Software technology påtalas och framhålls som viktiga utvecklingsmöjligheter av Schaffert et al utifrån hur många wikis som har oändliga mängder bra resurser, men hur de vid någon tidpunkt blir svårhanterliga p g a bristerna i 2.0- organisationen. Bristen på struktur gör wikin ohanterligt över tid- därför behöver semantisk software tillföras wiki-världen.

Skribenterna skriver om semantisk webteknologi som "structured content, knowledge models in the form of ontologies and reasoning". Som bibliotekarier är vi väl införstådda med kunskapsorganisation och den gemensamma vokabulär som man här avser. Men vad det innebär när man lägger till semantisk kombination av mänsklig och artificiellt igenkännande och därmed bättre återvinning, då tror jag många av oss har svårt att hänga med.

Men bristerna är uppenbara: Sökmotorerna "vet" inte vad de återvinner utan presenterar ett blandat urval och "hoppas" att termen är relevant i någon av alla de olika sammanhang som presenteras. Som sagts många gånger förut är vi så vana vid detta att det integrerats med vår informationsåtervinnings-logik. Därför tror jag att mina försök att hänga med i de artificiella-sociala resonemangen är en bra strategi för att kunna använda sig av de nya bibliotekariska möjligheter som till liten del redan finns att tillgå men troligen kommer "explodera" i omfång inom en snar framtid. Om vi inte försöker hänga med, trots att det är lätt att känna sig som IQ-badboll ganska ofta, kommer det bli likadant med semantiska webbens möjligheter som med 2.0: Biblioteken står och flinar när tekniken redan är gammal. Eller så har de ringt Axiell som då köpt in någon ung man som länge kunnat hantera utvecklingen och nu kan uppdatera folbibliotekens opacar. Kommer vi få se Book-it med artificiell intelligens... (Nej, semantiken följer på komplexitet- inte det motsatta). Riktigt så taffliga är vi väl inte. Död åt syrefattiga kommunala webbplatser, (långt innan dess).

För att återgå till artikeln så finns där ett enkelt sätt att beskriva semantisk software: Stöd åt användaren. Låter simpelt men utifrån dessa ord kan vi gå vidare och förklara hur vi vill att semantiska system skall köpas till för att rädda ovana användare (och även oss som är hjärntvättade) från 2.0- informationssamarbeten som vi absolut älskar men ofta inte kan hantera inom vår informationsproffession eller i vårt vardagliga engagemang.

Artikelförfattarna beskriver det underhåll som Wikis kräver för att bibehålla sin struktur och logik. Ofta är man genom dessa (kan jag kalla det tesaurus-inspirerade?) kunskapssamlingar duktigare på att slussa användaren mellan de olika kategorierna (än kommersiella sökmotorer); städer, personer och kordinater sammanblandas således inte eftersom man ges möjlighet att välja väg från början (Oj, det här var basic).

Systemet med verktyg som minskar deltagarnas eller eventuellt redaktörens arbete har sina förtjänster men författarna skriver dock att den hjälp som ges inte nödvändigtvis överstiger den tid som det tar för användaren att lära sig dessa "category systems".

Wikis har generellt god användarvänlighet, samarbete och länkande mellan resurserna. Detta skall kopplas till semantic software för att gå vidare- skriver de aktuella författarna. Den semantiska wikin utvidgar wikins flexibiltet för att nå strukturerad data liväl som att den förbättrar vårt kunskapsorganisatoriska system genom att stödja metadata. Visst, det gör många system men skillnaden här är att tjänsten kan koppla till semantiska annotationer (finns något mer korrekt svenskt ord? Kommer ej på vilket). Viktigt är också möjligheten till korrespondens mellan olika semantiska sidor. (Längre fram om bristen i integration, applicerbarhet mellan olika wikis.)

Några punkter som återkommer om semantisk mjukvara i artikeln:
*underlätta utbytet av data
*förenkla navigation och sammarbete
*erbjuda "extra", relaterad information till användaren
*ontologin korresponderar med diverse annotationer
*"deductive reasoning" är viktigt för att erbjuda användaren "extra" information
*inte endas keywords är avgörande utan också relationen mellan olika objekt utifrån dess ämne/kategori. (Det här är väl vad vi huvudsakligen tänker på när vi hör semantiska webben?)
*automatisk eller semiautomatisk utvinning av metadata från wikiartiklar

Författarna skriver mycket om IkeWiki. Denna tjänst fokuserar på "reasoning" i semantisk mening och har högre krav än än t ex mediaWiki ifråga om "acceptance of lower scalability and highet hardware demands". Användarna kan såväl utveckla som använda OWL (web ontology language). Man utnyttjar även OWL-RDF Schema eller OWL DL (discription logics) (om alla dessa termer här). Författarna hänvisar också till IkeWikis website.
Andra resurser om denna:
*Om användarvänlig IkeWikisystem (pdf)
*Fri nedladdning av IkeWiki, Linux (hyperlink, nedladdning)

I övrigt beskrivs ett par andra exempel på semantiska wikis:
Semantic mediaWiki
SweetWiki
OntoWiki

Ifråga om Application areas skriver Schaffert et al att semantiska wikis överlappar en omfattande area av olika applikationer. Genom att använda explicita metadatarepresentationer erbjuder de semantiska wikisarna ökad sökbarhet, navigation, kontextberoende presentationer & perzonalisation.

Många företag använder wikis för att förbättra sin knowledge management och skribenterna tar utgångspunkt i detta för att ge exempel på hur semantiska wikisar kan förbättra situationen. Man vill öka möjligheten till återvinning i dessa system där skapandet är enkelt men återfinnandet ibland tungt. Ett annat problem är hur många parallella wikis som kan erbjuda företagen bra service men vilka inte korresponderar och är kompartibla med varann.

Utan att inkräkta på de bra 2.0-funktioner som en wiki redan i dag har kan de semantiska verktygen som läggs till stödja användaren ifråga om godtagbar, korrekt semantisk visualisering av projektplaner, utbyte av info, kommentarer med andra wikisar och applikationer (vilket just beskrivits som ett problem för dagens wikis.) Man kan också skapa en semantisk sökmotor och överskrida de begränsningar som har beskrivits.

Det finns även EU-finansierad utveckling av semantiska wikis. I detta fall exemplifierat med KiWi.

För oss som tror att de semantiska wikisarna kommer komplicera istället för att underlätta arbetet finns i artikeln beskrivet att de projekt som pågår erbjuder wikisar som användarna har lätt att förstå och anpassa sig till.

Den semantiska utvecklingen är för bibliotekarier och andra cyberintresserade helt uppenbart intressant på en bred arena. Vi bör längta efter en långt gången utveckling mot AI, artificiell intelligence, som kan bidra till arbetet med stora informationsmassor och tillgängliggörande av kunskapsresurser från en mängd håll.

Hittills har vi tänkt på AI i form av cyborgs men med fler diskussioner, seminarier och utbildningstillfällen kan vi förstå hur intelligensbegreppet härrör till mjukvaran i de system som vi dagligen är beroende av. En rörelse ifrån fulltextsökningar och mot återvinning enligt mer strukturerade system som kan skilja på ämnen och låta användaren ange (eller systemet "förstå") typ av grupp/klassifikation etc som man avser bör vi komma ifrån en hel del slasksökningar med dålig information som resultat. Eller?