Barnkonventionen ställer stora krav på bibliotekarier

Man måste inte piska barn (som i Beatrix Potters bok "The complete adventures of Peter Rabbit", just nu aktuellt med film om hennes liv: Miss Potter) för att tysta dem. Istället kan man passivisera dem genom att se till att de verktyg och resurser som de behöver inte finns tillgängliga för dem. Skapa avgränsade rum. Berätta att andra vet bäst...

Artikel 13
Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

Hör ni? "Som barnet väljer", "sprida information"! Hur lever vi upp till detta? Folkbiblioteken borde spika upp den här konventionen och rannsaka sin verksamhet utifrån den...

Lite bakgrund: Elza Dunkels bloggade under bloggers unite för mänskliga rättigheter - om childism. Begreppet känns viktigt för alla som arbetar med barn och unga. Speciellt viktigt bör det vara för biblioteks och informationsvetare som arbetar för allas rätt till det fria ordet, information och kunskap.

Det är många som uppmärksammat barns ställning t ex bell hooks. Men inte många problematiserar frågan om ålder i relation till makt och konstruerande av förväntningar.

Om Childism skriver John Wall i Journal of the American Academy of Religion (abstract) att perspektivet "schould inform and challenge our deapest assumptions about humanity." Det är ju en bra utgångspunkt. Tro, vetande, kunskap, miljöförstöring, all form av planering och tänkande- hur förhåller det sig till olika "grupper". Jag har tidigare bloggat om maktperspektiv, antidiskriminering och folkbibliotek, se bl a Aktiv antidiskriminering, IKT & folkbibliotek samt Ageism provocerar. Vart vill jag då komma här och nu?

Jo Ageism är begreppet man kan använda för att innefatta förtryck mot olika generationer. I dag diskrimineras unga och gamla. Med begreppet childism fångar vi inte att det handlar om olika skeenden i livet då vi särbehandlas p g a vår ålder.

Bourdieu skriver om hur vi tillskrivs olika förväntningar och hur det därmed skapas en viss yta av handlingsutrymme. Unga tillskrivs visst kunnande och kompetenser. Men genom att göra detta reserverar man desto fler fält av kunnande för de äldre generationerna och konstruerar deras möjlighet att göra anspråk på makt och olika positioner utifrån just ålder.

På folkbiblioteken arbetar vi aktivt med barnens lärande och kulturella upplevelser. Men vi borde ta lika stort ansvar för att bemyndiga, stärka och visa på verktyg för att barn skall kunna agera självständigt. Empower är det självklara begreppet. Arbeta för att barn skall veta att deras åsikt är något värd men arbeta också praktiskt med att deras åsikter skall kunna synas och höras utan att filtreras av vuxna! Öppna våra webbplatser för barnen. Sluta ha åldersgränser på communitys som borde vara öppna för alla! Ge inte barnen sämre IT-tillgång än vuxna på biblioteken! (Och sänk myndighetsåldern till 16. Fast det är ju inte folkbibliotekens ansvar att lobba för... Utan ett uppdrag för oss alla som ser att individualiteten alltid överskuggar ålder, kön, klass och etnicitet!).

Lättillgänglig IKT för alla barn och unga. Det är en bra start för att leva upp till barnkonventionen.