Wikis
podcasts
cult of the amateur
wisdom of the crowd
social bookmarking
social networkingtools
normer
transparens
I dag är det hårt jobb som gäller. Att strukturera det gigantiska material om web 2.0 som jag vill dela med mig av på tisdag. Å ena sidan det kritiska kravet "kill your darlings". Dessa exempel som jag älskar för att de är viktiga för just mig... Men måste strykas ur ett program som skall ha en röd tråd, en logik, ett sammanhang på tre timmar. Hellre hade jag planerat en studiecirkel och haft ett tema varje gång... Då hade vi kunnat varit ett gäng som "pratat sönder" olika begrepp istället för en gatekeeper i form av mig själv som sätter ihop en powerpoint som skall synliggöra viktiga verktyg och ideologiska skiljelinjer i webb 2.0-användningen. Å andra sidan upptäcker jag snabbt hålen i min kunskapsbank. Varför har jag aldrig engagerat mig i användandet av podcasts? Kan jag låtsas att frågan inte finns eller skall jag bara berätta det självklara? Ska nordöstra skånes bibliotekarier behöva åka till Kristianstad för att höra mig säga det självklara och mest basala? Eller ska de få höra nåt jäkla invecklat resonemang om att vi nu lever i en postmodern tid och det är ingen mening att göra motstånd. Flytta över er verksamhet på 2.0-verktyg och sluta tjafsa. Frågan är inte OM. Frågan är HUR...
Min bror som läser till psykolog messar om studier av destruktiva ungdomars användning av Internet. Stärkande och stödjande i ena studien, förödande konsekvenser i den andra. Strax är jag på ett stickspår och surfar runt och prövar olika söktermer och nätverk. Tidigare har jag fördjupat mig i PRO-ANA och PRO-MIA. "Pro-ätstörningar" som varit en mycket stor fråga i USA... Webb 2.0-diskussionens markörer har lyst med sin frånvaro och ropen på censur har hörsamats...
Självmord har också dykt upp i svensk media... Om man googlar självmord finner man tips på hur man skall gå till väga! Medvetenheten om hur sökmotorerna fungerar verkar fjärran. Google är ju samma sak som staten. Eller? Det är ju allas vårt verktyg och därför skall folkhälsoinstitutet eller BUP dyka upp på plats ett om man googlar självmord! Google är en ny form av global nationalencyklopedin som Ebba W B och Horace skriver tillsammans på kvällarna.
Ja, som sagt. När intresset är stort verkar den röda tråden mer fjärran än någonsin. Det enda jag vet i nuläget är att de ideologiska skiljelinjerna måste belysas och att min föreläsning bör avslutas med frågan om vilken vår roll som informationsvetare/förmedlare i dag är/bör vara... Eftersom det är bibliotekspersonal jag skall föreläsa för.
Lilla E sitter mitt emot och bygger lego. Blänger under lugg på mig med bärg av litteratur och anteckningar omkring mig. En dator i en familj är i dagsläget inte mycket. Nu delar jag inte med mig. Minuterna tickar och ikväll ska min föreläsning vara klar. Lilla E får vänta att träffa pingvinvänner. Det finns ju lego, Lasse-maja på CD-skiva och färgpennor i travar. I trädgården en gunga. Ut och lek unge. Låt datorn vara min bara i dag... Fast jag vet ju hur det kommer sluta. Om en stund flyttar jag mig. Hon ber ju så snällt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar