onsdag 15 april 2009

Gräsrotsarbete med nätkulturer snart bara patetiskt?

Att jämföra nätet med TV-kanaler är nog det pinsamaste jag hört. Och ändå är det en av de tankar som uppenbarligen susar runt i EUs korridorer. Trött, tröttare, tröttast. Kommer vi se ngn slags folklig resning eller kommer vi sitta vid burkar som inte folkbibliotek, skolor och klantiga föräldrar installerat filter på... Utan EU eller aktörerna i ACTA. Jag tror inte man ska underskatta deras möjligheter till övervakning och ingripande oavsett om många beslutshavare verkar korkade. IT-nissars dröm lär väl vara att jobba för de största aktörerna- mot det allmännas bästa? Vad betalar bäst?

På fredag är det dags för dom i TPB-målet. Tyvärr engagerar detta mer än andra påträngande måsten. Men med den samtidiga utvecklingen i EU, med många förslag i luften och på bordet kring begränsningar, stärka de ideologiska grundantaganden som IPRED står för så att hela EU får en värre situation...

Man pratar om att begränsa sajtåtkomst och mycket annat. Varför engagerar sig inte fler i EU-valet. Det är om hörnet och jag märker inte ett skit. Nu skulle jag gärna vilja peka ut ett parti som är vattentät i frågor om total frihet och tillgång till nätbaserade resurser men det är svårt. Pp kommer säkert- när de kommer in... Om nu inte de potentiella sympatisörerna inte börjat ladda ner igen och glömt allt vad övervakning heter och istället ägnar kraften åt att bidra till utvecklingen av anonymiseringstjänster.

Men vilka är starkast? Nätaktörer från alla möjliga läger med olika intressen och nätfokus eller EUs lobbyister och därefter troligen IT-tekniker som genomför de beodrade begränsningarna?

Jag tycker att piratpartister hellre skulle finnas i alla partier och därmed bekänna färg i andra frågor. Nu är det för sent men inför kommande val borde det vara möjligt för partier som inte är städat konservativa att integrera pirater på sina listor.

Uppenbart är hur som helst att man måste rösta på Mp eller vänstern för att vara på den säkra sidan beträffande arbetet för det fria ordet och integritet.

Just nu verkar telekompaketet diskuteras. Eller är det bara dagstidningar som är lite efter? Ibland blir man verkligen besviken över den dåliga bloggtäckning man lider av till förmån för andra nätverksaktiviteter.

DN skriver i dag:
En drivande kraft är önskan om att stärka upphovsrätten, men förslaget går längre än Ipred-lagen som också springer ur ett direktiv från EU. Inbakat i det digra paketet finns idéer om att internetleverantörer kan bli skyldiga att övervaka och stänga av användare.

Vi har hört det förut och ändå känns det så jobbigt. Vad är det värt att ha investerat tid, tid, tid och engagemang i att utbilda och diskutera med pedagoger och kulturarbete kring deras gräsrotsvärld med barnen vid datorerna? Om skolans roll? Om nätkulturernas nytta och möjlighet att bidra till informellt och formellt lärande, stöd, kärlek och vidare grupper att ställa frågor till eller dela intressen med?

Vad är det värt att lägga sin tid framför skärmen och delta i dessa nätkulturer? Försöka göra egna observationer och sprida dessa under föreläsningar som kostat dagar, kvällar och ändlösa försök att vara multikompetent och laga mat med ena handen och bläddra kommentarer med den andra?
DN:
Ett annat förslag menar att sajter ska kunna blockeras; åtkomsten på internet begränsas.

Återigen: Vad i hvete håller jag och andra icke-etablerade noll-kronors idealister på med? Är vi bara löjliga? Kanske kommer vi stå redan 2012 och känna oss ganska patetiska inför allt det arbete vi la ner när vi hade kunnat -åtminstone försöka- skaffa ett riktigt jobb. Lära oss att Book-IT är gud och att stor kunskap om barns och ungas behov inte är värt skit. Biblioteken skall ju ändå lägga ner samtidigt som nätets rika resurser förvandlas till en svårgenomtränglig dimma där allt åter skall kosta pengar?

I umgänget med en rapport och två kaniner, sörjandes bristen på deltagande i de riktiga människornas vardag när grannarnas bilar och cyklar susa iväg vid åttasnåret... Då ägnar jag varje dag en stund åt att fråga mig vad som gick jävligt snett. Hur kunde kunskapsutbyte och digitala ungdomsrum bli mitt fokus. Vilken arbetsmarknad är intresserad av den kunskapen? Arbetsförmedlingen hittar inga ord som matchar min kompetens. Helst vill de skriva in mig som IT-typ vilket är en total feltolkning. Min kunskap passar i biblioteksvärlden, i skolan och på konferenser bland vilda västern-typer som tror att varje ungdomssida är en potentiell hungorrm beredd att attackera.

Vi har talat och nyligen debatterat ACTA; IPRED, FRA. Men nu... EUs utveckling bör skrämma så mycket mer eftersom diskussionerna är så bakåtsträvande.

Att bara ställa frågor om vår rätt att finnas på nätet, att kunna bli avstängd eller få sin sida stängd? I dag är det svårt att se vad de stora bolag som äger våra s k gratisverktyg pysslar med och det är oroande...

Lika så semantiska webben. Vad kommer den utvecklingen betyda för integritet? Jag och många andra informationsvetare har suttit och nickat gillande men kanske är vi bara dumma i huvudet?

Fy fan va jag är trött.

2 kommentarer:

Christian Engström (pp) sa...

Det blir en folklig resning.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet om drygt en månad. Då får folket säga hur de vill ha det. På ett sätt som politikerna förstår.

Lina Z Y sa...

Jag hoppas att det då blir en debattexplosion. Nu är det som att alla dragit en suck och tycker att valet är skitsamma.

Sakfrågor, så viktiga som dessa bör ju kunna få upp tempot.