Socialt kapital är summan av den tillit som individerna har för varandra i ett samhälle eller en grupp. Det är beroende av antalet sociala relationer eller kontakter mellan människor liksom till styrkan av förtroendet inom dessa relationer.
Socialt kapital är botemedlet mot att hamna i den sociala fällan. Den sociala fällan innebär till exempel att människor som i vanliga fall håller sig till "fair play" går över till ojusta metoder på grund av att alla andra gör det. Ex. Om alla skattefuskar utom jag finns det ingen anledning för mig att betala skatt på rätt sätt. Detta avhjälps, enligt Putnam, med hjälp av större tillgång på socialt kapital dvs. ökad tillit till medmänniskor och medborgarens deltagande i formella och informella nätverk./.../
Socialt kapital delas upp i två former; överbryggande (bridging) och sammanlänkande (bonding) socialt kapital. Det överbryggande sociala kapital anses ge mer positiva effekter än det sammanlänkande som kan leda till ökade gruppmotsättningar. Höga nivåer av socialt kapital har kopplats till högre ekonomisk tillväxt, mindre ojämlikhet, mindre brottslighet, lägre korruption och bättre fungerande myndigheter, liksom till bättre genomsnittligt hälsotillstånd
(Wik.)
Hur kan vi enligt de olika funktioner Wikipedia sammanfattar använda socialt kapital som ett mått och ett verktyg för att tala om IKT-skills?
Mycket handlar i dag om mobilitet och nätkompetens. Prognoserna sprudlar väl inte just nu trots de många kunskaper och skills som förstärks genom IKT-användning och de betydelse detta kan ha i en lågkonjunktur (se N Lindberg t ex) och för en positiv utveckling av den gemensamma sociala kompetensen, här även betraktad som ett måste för att bibehålla eller skapa en kunskapsnation.
Det är svårt att komma på ett begrepp som borde få en renässans så stark som socialt kapital. Denna gemensama tillgång brukar i min erfarenhetsvärld beskrivas utifrån övriga tre kapitalformer eftersom de korresponderar med varann enligt traditionell sociologisk forskning. Socialt kapital kopplas ofta till Bourdieu.. Som är allmänt känt framhåller Bourdieu fyra kapitalformer. Om socialt kapital sa han att det är resurser baserade på förbindelser och grupptillhörighet. Detta kapital alstras genom relationer (Skeggs, s. 20 f). Men ser man till Wikipedia-definitionerna kan socialt kapital vara ett enklare och mer lättfattligt analytiskt verktyg. (Vilket i min mening är en försvagning av begreppets kraft i fråga om stratifierande samhällstendenser.)
I de mindre analytiskt tunga studier i t ex managment eller organisationsteori står inte Bourdieu i första rummet. De referenser jag nedan använder mig av utgår i några fall från andra teoretiker som Putnam och Fukuyama. Deras analyser av socialt kapital är gissningsvis grundare än Bourdieus och man har mer valt att använda teorin som en egen konstruktion vilken inte bygger på andra kapitalformer utan mer på vad själva orden mer vardagligt låter som (jmf detta med Wikipedia- definitionerna och se att jag är skolad i en annan tradition. Därmed kan man påstå att jag har fel i mitt tyckande att de andra användningsområdena av socialt kapital är helt fel.)
Men om man nu ser socialt kapital som att dess gemensamma nämnare t ex är att det kan ses som ett medel för att öka en form av t ex intellektuell rikedom och sammanhållning inom en grupp. Finns det då något mer logiskt än att vända sig till begreppet och fråga sig vad det kan betyda för möjligheterna att öka IT-kompetensen lokalt och globalt (man skulle här kunna byta ut Internettänkande mot kulturtänkande)? Delande av kunskap är centralt i denna vision. Hur ser då människor på att dela med sig av kunskap? Van den hoff de Riddler & Aukema (i Huysman & Wolf, red. 2004 s. 163 ff) söker i sin text om socialt kapital, IKT och kunskapsdelning efter viljan att ge och ta. I sina studier fann de att eagerness and willingness att dela kunskap är delar av det sociala kapitalet i en grupp eller ett samhälle. Hit hör också förmågan att dela med sig av IT-kunskaper. Kanske känns redogjorda referens förlegad för sitt halva decennium på nacken. Vilken IKT-bok håller så länge? Men bokens grundläggande teorier appellerar väl med t ex. Mariyam Suzy Adam & Cathy Urqhuarts teorier om socialt kapital & IT i Information & organization, (nr 19 2009) som synar grundläggande förutsättningar för spridande av information literacy i en organisation på Maldiverna. Här finns ett måste i viljan att dela med sig av kunskap och information i den slutna organisation man studerar.
Adam & Urqhuart skriver att IT-kapacitet är intimt länkat till humankapital och socialt kapital, det är den tes som de till stor del bygger sin fallstudie på som skall visa hur IT-kompetensen kan spridas i en grupp med låg IT-kunskap. Deras utgångspunkter appelerar mycket med olika skribenters i Social capital and information technology, trots att den boken publicerades för fem år sedan! Detta bör betyda att begreppet socialt kapital i dag är lika relevant i förhållande till IKT som då, även nu (i mitt tycke) i en utspädd form.
När Adam & Urqhuart diskuterar möjligheter utgår de från humankapital och socialt kapital. Humankapital definierar de som:
The collective knowledge, skills, abilities and characteristics i en organisation. Deras frågetecken kring vad socialt kapital väcker fler frågor. De menar att socialt kapital bygger på relationer och är allt viktigare för ekonomiers utveckling. Humankapital och socialt kapital hänger tätt samman. IKT stärker möjligheten att bygga human och socialt kapital genom ett ökat informationsflöde, menar de. För att förstå tankegången måste vi se på hur de fördjupar analysen av begreppen:
De båda forskarna konkluderar att kunskaps-byggande och utbyte i deras fallstudie visar behov av fungerande utbyte av socialt kapital för IT-utvecklingen. De pekar ut tre områden som bygger socialt kapital:
Strukturellt -
Relationellt-
Kognitivt-
Samarbete/kunnande/förmågor.
Författarna fokuserar på de kognitiva kunskaperna som de viktigaste av dessa för att påbörja utvecklingen mot ökad IT-användning globalt sett. Här behövs utbildning, träning och möjlighet att utbyta och föra vidare kunskap. Ilikhet med referensen från 2004 frågar de sig om IT fjärmar användarna från sina familjer etc. En märklig fråga kan tyckas att ställa även i dag, 2009, i en akademisk text. Deras slutsats tycks dock vara att man inte ska behöva se de många misslyckade initiativen i delar av världen där man är i behov av IT-tillgång och IKT-skills som ett måste för utveckling och insatser. På detta sätt är deras fallstudie ett mycket intressant exempel där man kan lära hur kunskap sprider sig mellan individer i t ex en organisation och skapar gemensamt kunnande byggt just på ovanstående grunder (jmf Ibid).
I den bok jag tidigare nämnde, Social capital and information technology finns ett kapitel av Syrjänen & Kuutti: som i likhet med föregående referens starkt kopplar Socialt kapital till IKT. Deras förståelser för begreppen liknar referensen från 2009 och de talar också om samhället och olika gemenskaper som sådana. De skriver;
This episode confirmes that the information infrastructure of a community need to be maintained; otherwise, the community can be blinded by the limitations of its own wiev- (Ibid).
Detta citat känns dagsaktuellt. Hur kan vi genom hårt arbete med olika typer av informationsresurser istället för cyberbalkanization sprida och utbyta förståelser för vår nutid och vårt samhälle. 2004 när boken skrevs kanske man hade en annan utsiktspunkt i denna fråga och mer bara fokuserade på att informationsströmmarna skulle öka. I dag är vi fortfarande kvar i frågan om socialt kapital och viljan att detta skall fungera som sammanhållande kraft, inte i någon slags negativ bemärkelse.
Varför fastnar vi då I dag i vad som kan kallas cyberbalkanisation; avgränsade fält av tänkande och gemenskap eller som författarna uttrycker det: Thinkingstyles är hårt inpräntade speciellt när det gäller types of information. That is hardwired into their brains and reinforced over years of practice (Ibid). Detta kan kopplas till ovanstående moderna studie på Maldiverna. Avgränsade organisationer behöver bygga social capital I fråga om IKT från grunden genom utbyte med andra stängda eller avgränsade system och organisationer (Mariyam Suzy Adam & Cathy Urqhuart, 2009) . Maldiverna är ju ett bra exempel att utföra en fallstudie på med tanke på deras geografiska utseende med spridda öar.
Åter till Syrjänen & Kuutti (2004) som skriver att grunden för att social capital skall bidra till att bygga förtroende för olika typer av information kräver förändring i lokala samhällen och organisationer. De traditioner som råder göder status quo! För att dela och samarbeta kring ny kunskap behöver detta brytas. Om ansvar skriver de:
The joint responsibility along with strategies, plans, and common goals of the community can be considered as reflection of trust and social capital.
Detta utgår från informationsspridning I sig:
From information and knowledge sharing within the common practice.
Viktigt att här se sociala aspekter I organisationer idär infrastrukturen i grunden består av relationella koncept- möjligheter till positivt socialt kapital-byggande.
I samma bok skriver Quan-Hasse och barry wellman om hur Internet i sig påverkar socialt kapital och hur människor socialiserar har förändrats. Industrisamhällets långa arbetstider, kvinnors omfattande arbete och urbaniseringen har varit genomgripande. Vi har definitivt individualiserats men samhällsgemenskapen som sådan är inte försvunnen menar författarna, bara förändrad. Umgängessätten och de förändrade uttryckssätten i samhället gör att ny teknologi är nödvändig. Individualisering och samhällsförändring kräver Internetanvändning. Därmed ändras också villkoren för det sociala kapitalet (jmf Ibid). Fungerar det så i praktiken? Har det gemensamma viktiga sociala kapitalet verkligen förändrats i och med IKT? Författarna skriver:
There are a numbers of ways in which the effects of the internet on social capital can be conceptualized.
Olika angreppssätt kan väljas för att förstå hur:
In general three different approach can be described
1 The internet transforms social life
-Kanske bort från solidaritet med de nära
-Möjlighet till god kommunikation med avlägsna grupper med samma intressen
-Sociala contacter transformeras bort from local based group solidarities mot mer sammanhållning via sociala nätverksforum
2 The internet diminishes social capital.
-Man dras bort från familjen. Reducerar intresset i lokalsamhället och politiken till förmån för IKT
3 Internet beblandas med annan kommunikation och bidrar till det sociala kapitalet
-Sådant vi pratar om i dag nämner de: hobbies, sociala band på nätet och face to face relationer (Ibid). (Hur mycket har egentligen hänt på dessa fem år?)
Transformeras då det sociala kapitalet på ett positivt sätt i och med IKT-utvecklingen. Kan vi dra gemensamma slutsatser mellan 2009 och 2004? Mariyam Suzy Adam & Cathy Urqhuarts fallstudie på Maldiverna gav ett positivt utfall. Man menade att kunnande var möjligt att sprida i den aktuella organisationen och därmed stärka det sociala kapitalet (Ibid, se ovan). Men betyder detta transformation (ett kraftfullt begrepp) eller bara förbättring av redan existerande strukturer för gemensamt kunnande i olika former? Är det så att författarna väljer vanliga teoribyggen och sedan lägger till IKT som en "ny" fråga kring socialt kapital och ett samhälles informationsinfrastruktur? I fallet Maldiverna är det uppenbart att IT-skills inte betyder mer än just kunnande att använda och navigera. Är detta en transformation i det sociala kapitalets aktuella form?
Ett av svaren är väl att många analytiker ser Internet som stimulerande positiva förändringar i människors liv och förhoppningsvis i olika grupper och lokalsamhället. De ser för sig en digital revolution men där man fortfarande har goda IRL- relationer (jmf Quan-Hasse och barry wellman).
Först här kan vi kanske se en förändring i sättet att teoretisera kring socialt kapital och Internet. Men vem talar ännu om en revolution? Snarare tofflar de flesta runt i sociala forum utan att riktigt fundera över om det förändrat deras liv och om de skulle kunna sprida kunskap på något sätt. Van den hoff de Riddler & Aukema (Ibid, se ovan) talade ju om en stor vilja att dela med sig av kunskap som grund till ett växande socialt kapital (jmf Ibid). Betyder då detta inte att de för fem år sedan skrev om en företeelse som är mycket mer påtaglig i dag: Byggandet av wikis och olika intressegrupper? Tvåvägs-Altruism i sin bästa form? Detta bör betyda bidrag till en positiv utveckling av det sociala kapitalet i samhället som sådant. Inte globalt- inte ännu. Men vi kan arbeta åt det hållet och inte nedslås av misslyckade initiativ i utvecklingsländer utan kräva IKT som en mänsklig rättighet för att just kunna dela socialt kapital världen över och inte riskera att de uppdelningar, bristen på kommunikation och rent av oförstående, hat och främlingsfientlighet inte kan motverkas av möten i sociala nätverksforum. Enligt Wikipedia skulle socialt kapital kunna förstås i både otrygg och god anda. Låt oss globalt se den senare utvecklingen ifråga om IT.
Van den hoff de Riddler & Aukema hoppas i sitt kapitel på att nya former av kommunikation för likasinnade skall öppnas (Ibid). Det känns facinerande att läsa detta i en text med fem år på nacken. Var det verkligen så stor skillnad då? Hade man inte utgångspunkten att se just detta: Likasinnade möts nu på helt andra villkor.Författarna belyser också frågan om överskridande av olika stratifierande mekanismer i samhället. Demokratiserande och utjämnande i fråga om ras och kön och social klass säger de kan vara beroende av internet. Deras källa för detta påstående är från 1991 (jmf Ibid)! Vem säger detta i dag? Kanske är det just därför vi måste gå tillbaka till både början men framförallt slutet av 1990-talet och se på de visioner som vi inte vågar bygga vår verksamhet på i dag. Är den kunskapen och det teoribyggandet annars förslösat? Kan vi inte koppla socialt kapital till de tankar vi i dag kallar orealistiska: Överbryggande av gränser som funktionshinder och ålder. (Nu vill jag dra in cyborgtänkandet men mina slutsatser finns ju redan i tidigare bloggposter.)
Författarna frågar sig också om lokalsamhället kommer vinna eller förlora men tror att Internet kommer leda till båda resultaten. Här appellerar de till samma frågor som ett par av de andra författarna ställer sig. Lite dystopier således. Nämnda skribenter undrar också om Public spaces become less interesting när det istället finns platser på nätet (Ibid).
Ser vi inte här exakt samma tendenser för ett halvt decenium sedan som vi ser i dag? Isolerar människor sig i World of Warcraft eller utvecklas tvärtom vår socialitet? Frågan om socialt kapital och IKT kommer att återkomma gång på gång. Därför är begreppsbildningen viktig att ha med sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar