Stefan Pålssons bloggpost skickar mig till en norsk rapport jag absolut behöver: Det norske IKT-samfunnet som skall innehålla spaningar, diskussioner och inriktning fram mot 2025.
Att som Teknikrådet gör inte välja att tala om just 2025 utan om i dag, i morgon och åren därefter är modigt. Ingen vill ju annars beröra nuet eller morgondagen i sina funderingar. Att välja 2025 eller varför inte 2040 är ju enklare eftersom det bespar oss ansvar här och nu.
Rapporten lyfter alla de delar vi brukar fundera på men formulerar dem på nytt. Kontoret och arbetsplatsen går mot ett tillstånd snarare än en fysisk plats. Vad innebär det då att IKT flyttar vår verksamhet varhelst vi vill? Rapporten svarar att detta innebär större tryck på social organisering än förr. De mellanmänskliga relationerna, den sociala organiseringen (s. 69)
IKT är en transformerande teknologi som ändrar sociala processer, ekonomi, organisering och människors vardagsliv. På många sätt, menar författarna, är det också så att IKT förändras snabbare än den sociala överbyggningen (s.65). (!)
IKT är en integrerande teknologi som kopplar samman människor, maskin och verksamheter. Ikt är således ingen avgränsad enhet, enligt rapporten, istället påverkar den beslut på alla områden- idrottsklubben eller företaget (Ibid).
Hur man skall hantera den snabba utvecklingen när människor i dag inte klarar de aspekter som redan krävs och som snart ersätts av nya teknologier eller former av kommunikation är fyllt av frågetecken eftersom kulturen formar förväntningar, känslor av glädje och skam. Varför klarar jag inte nödvändiga program? Varför görs dubbla anteckningar inom t ex omsorg- sparade i en databas och i ett fysiskt arkiv av äldre datum.
Självförtroendet får sig en törn varje gång människor inte klarar allt som räknas (felaktigt eller inte) till teknologins område. Men om vi frångår organisations eller individnivå och tittar på hela nationer. Hur skall man inom beslutsfattande församlingar försäkra sig om att inte bara teknisk kunskap utan också omvärldsanalytisk förståelse för alla de olika delar av socialt & politiskt agerande som hör till digitala fält säkras?
Den norska rapporten avfärdar en idé om en IKT-minister och en IKT-politik. IKT bör istället förstås som en infrastruktur som finns överallt och genom dess kapacitet skapas nya lösningar på olika områden (s. 65).
Den genomgripande kraften kan vi inte sätta några frågetecken kring men frågorna om hur man säkerställer kompetenser på olika organisatoriska och beslutande nivåer kvarstår. Men den lätta vägen; att kräva "vakter" inom varje departement som ser till att IKT-utvecklingen sprids och anammas inte bara i smala bäckar i samhället, det känns ganska lamt. Vad vi behöver är inte en IKT-beskyddare utan tvång på kommuner, landsting och riksnivå att ständigt uppdatera sig. Huvudsakligen inte kring tekniska frågor utan kring sociala och beteendevetenskapliga. Medvetenhet om kommunikationsformer, ideologier och pågående strider mellan olika ideal- det måste vara våra beslutsfattares ansvar att ha kunskap kring.
Många som uttalat sig kring TPB har t ex sagt helt felaktiga saker kring vad rättegången faktiskt handlar om och de som föregått skeendena genom att tala som att vi redan är i den danska situationen och de krav internetleverantörerna har på sig där.
Jag läste någonstans att jägarförbundet vill att fler barn skall vara i skogen. I rapporten står att vi är lika mycket på nätet som i naturen. Är det bra för IKT-älskare eller naturälskare? Hoppas nu nämnda förbund ångrar sig eftersom de inte direkt är skogsmulle-klubben som tittar på svampar eller brottare som tar sig en fajt med en analkande älg. Istället är de krypskyttar som inte ger motståndaren en chans. Vill du skicka ut dina barn med krypskyttar som beundrar naturen utifrån deras testosteronkick av tanken på att få se blod?
Nej, stanna vid datorn och hoppas att föräldrarna försvarar dig mot den blodiga bakgrund din middagstallrik har.
Haren skuttar fram så fort, knackar på dess port, hjälp, ack hjälp mig annars fångar/skjuter jägaren mig....
Homo ludens är en framtidstanke för IKT-utvecklingen. Den lekande människan som hittar lösningar och kreativitet. Idén om homo ludens är nära kopplat till tanken om de delar av välfärdssateten som drivs på av idéer. I texten skriver man att homo ludens kanske borde dyrkas i organsiationer och i samhället. Den som leker sig fram kan se många saker (s.70).
Kanske borde vi ha minst en homo ludens på varje bibliotek för att bringa glädje och bryta förfärande okunskap om vad IKT i dag är.
Nästa annons jag ser där men frågar efter kunnande i databasen Book-IT skall jag symboliskt bränna, filma tilltaget förståss och lägga det på YouTube.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar