Jag har tidigare skrivit om Barnombudsmannens rapportering kring hur barn känner sig bemötta av vuxenvärlden:
Får vi någonsin se en radikal barnpolitik? Bibliotekarier- vad gör ni?
Och om DNs konservativa debattör:
Tassarna bort från dem som inte har samma möjlighet verbalt och fysiskt att försvara sig
Svensk biblioteksförening reagerade snabbt på BOs rapportering och valde att lyssna till barnen och reagera på hur illa många av dem känner sig bemötta där. En Éloge till bib-föreningen för det!
Visst finns det exempel på att barn bokstavligt talat får klättra på väggarna- som på Askers bibliotek. Men det finns mycket vi kan göra för att skapa högre toleransnivå, en öppnare attityd och mindre uppfostran av barn på biblioteket. Vi kan skapa en fristad för kultur i bred bemärkelse och därmed hjälpa, stödja och roa våra unga uppdragsgivare.
Under min tid som barnbibliotekarie hade jag många idéer om hur detta skulle kunna bli verklighet och genomförde flera av dem. De som inte blev verklighet säljer jag till mest behövande eller högst bjudande :). (Ett regionalt projekt involverande tre län och regioner var även på gång men regionbibliotek Skånes chef litade verken till min kompetens eller de sociala nätverksforumens framtida betydelser. Nu ser vi ju dock 2.0-dagar i deras regi så vi får väl hoppas att attityderna ändrats.)
Hur kan vi som är intresserade ändå arbeta vidare? En radikal bibliotekspolitik för barn i praktik och teori. Nätverk?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar