En uppsats om myspace och bloggar i biblioteksregi har sett dagens ljus:
“MySpace-kontona och bloggarna startades upp i samråd med bibliotekscheferna, vilka alla var positiva till tjänsterna. Dock kan man ana att cheferna inte har insettvärdet av arbetet med tjänsterna. Detta då många inte erkänner arbetet med tjänsterna som “vanliga” arbetsuppgifter utan bibliotekarierna får ta sig tid till att arbeta med dem utöver sina övriga arbetsuppgifter.”
(saxat från Peters blogg. Läs mer om hela uppsatsen där.)
Problemet som här belyses är mycket omfattande och tangerar vad jag ofta skriver om: Vad är biblioteksarbete och hur skall vi definiera en bra bibliotekarie? Detta är frågor vid sidan av den självklarar diskussionen om i vilka forum vi får och ska hjälpa våra användare.
*Bra biblioteksarbete: Att dra ut en stol åt talbokslåntagaren. Att med gränslöst tålamod lyssna på personers livshistoria när andra arbetsuppgifter väntar. Att tejpa trasiga böcker.
Dåligt biblioteksarbete är det som kollegor upplever som ostrukturerat och svårare att bevaka. Tyvärr tror jag detta visar på bristen på tillit och uppskattning. På de två mindre bibliotek jag jobbat mig in i väggen på har det varit mycket svårt att få credit för arbete som kollegan mitt emot inte kan scanna av omedelbart. Skyltning och inköp är bra. Städning lika så. Att planera projekt och nya teman är däremot sämre.
"Du behöver ett friare arbete." Nej, ni behöver en spark i röven eller ett jordskalv som tvingar er att sluta tro att militärisk rutinartad ordning är det som användarna kommer älska er för.
*Bra bibliotekarie.
En person som sitter på sitt kontor- utan att röra datorn- eller står i informationsdisken.
Känns inte igen? I så fall har du lyckan att inte befinna dig på golvet i ett folkbibliotek utan syre där det är viktigare att skälla om datortider och inlines än att arbeta kreativt med kultur och information.
Dikotomin digitalt-fysiskt. Ja, inte ens svensk biblioteksförening bryr ju sig ett piss. När vi stängde ner Bromöllas spirande verksamhet på Myspace hördes inte ett pip "uppifrån".
Det talas om habitanter och immigranter på nätet. Den dag vi alla är immigranter på biblioteket kanske vi kan göra skillnad och erkänna att femtio heltidstjänster på golvet betyder att man satsar på det fysiska biblioteket och att det är skit samma om någon tycker "det här med IT är så fint"... Och därmed jävligt provocerande.
Men IRL-människor. Ni har nästan all makt i vår tråkiga bransch. Tur för er att ni hinner pensionera er innan verkligheten kommer ikapp.
7 kommentarer:
Befriande att läsa för en luttrad webbälskare!!!I Like:-)
Är själv alldeles för hämmad för att tala klarspråk så här, med med ditt exempel för ögonen så...
Sen är det väl så att det ena inte nödvändigtvis behöver utesluta det andra. Att dra ut stolen till en talbokslåntagare eller lyssna på någon som behöver prata lite (IRL) behöver inte betyda att man kan nätverka på olika forum och vara en "mångsidig bibliotekarie" som både läser listor och facebook:ar. Ytterligheterna kan bli för mycket åt båda hållen tror jag.
sorry, missade ett INTE i den här meningen:
behöver inte betyda att man inte kan nätverka på olika forum och vara en "mångsidig bibliotekarie" menar jag att det ska stå...
Naturligtvis ska man lyssna på människor och dra ut stolar åt talbokslåntagare. Det gör jag för jämnan. Men det går någon gräns mellan kurator och bibliotekarie som man bör försöka förmedla genom att återvända till personens informationsbehov. Tyvärr har jag dåliga erfarenheter av denna taktik. Ingen nöjd jävligt välutrustad och totalservad låntagare ringer chefen... Dem träffar man på massa andra ställen och skulle vilja spela in deras lovsång. De som behöver en terapeut ringer däremot bibliotekschefen... Som vill ta personal i örat för att man inte är en känslomässighets-soptipp eller altruistisk hora.
Ursäkta mitt hårda och enkelspåriga resonemang.
Absolut. IRL ska fortsätta. Men det är så förfärligt löjligt att folk får panik när man föreslår att 0,5 % av ens arbetstid skall användas till virtuellt referensarbete eller liknande.
Ursäkta dig aldrig, Lina Z Y. Du är bäst.
Hoppla ho... Jo jag är ju Jesus, moder Teresa och Baloo till vardags.
Du är du, Lina Z Y. Andra har en pinne i röven. Så kategorisk är jag.
Skicka en kommentar