Nätpublicering och trovärdighet

Researchers typically uses the Internet as a single entity

Johnson & Kay (2009)

Hur betraktas bloggar? Är de analytiska och tillför fler perspektiv i det samhälleliga samtalet? Är det medborgarjournalistik och kritik av makthavare som vi tycker är nödvändig? Eller kallar vi bloggar för slasktyckande och introvert flummeri? Frågorna är berättigade då personer använder resurserna på så olika sätt vilket skapar klyftor och avstånd i förståelsen av vår omvärld. Fortfarande kan vi höra att bloggar är dagböcker online eller att personer inte följer upp intressanta artiklar eller politiska diskussioner på bloggar. Vilka samtal är de olika pesoner involverade i? Hur skiljer sig våra världsbilder åt?

För inte så många år sedan ville lärare, föräldrar m fl inte släppa in information hämtat från databser eller hemsidor. Per definition var nätet mindre trovärdigt än tryckta källor vilket begränsade barnens kunskapsinhämtande till smala, etablerade ställningstaganden producerade av svenskt näringsliv, liberala dagstidningar och populärvetenskapliga manus som släppts igenom av giganterna på förlagsmarknaden.

I dag ser vi en del av de här tendenserna leva vidare. Visst har man släppt in bibliotekskataloger och nätbaserade NE i undervisningen. T o m Wikipedia används av engagerade högskolelärare. Men talar vi inte fortfarande slentrianmässigt om nätet kontra tryckt litteratur? Som om där finns en självklar skillnad.

Johnson & Kay frågar i Computers in human behavior: In blog we trust? (fulltext) och ifrågasätter tidigare undersökningar om människors tilltro till nätet. De pekar på hur man just frågar; hur trovärdigt tycker du hela klabbet är? Man definierar inte om man talar om bloggar, chattrum, nyhetssajter eller webbplatser. Människor svarar då spontant bra eller dåligt utifrån någon erfarenhet.

Om man däremot tittar på personernas intressen och frågar om avgränsade nätresurser får man helt andra resultat.

Parametrarna Johnson & Kay utgår ifrån är uses och gratifications theory. Blir vi nöjda med det vi finner? Användandet, intresset, "belöning", motivation och trovärdighetsbedömning hör samman.

Avslutningsvis kan ett citat från författarna sammanfatta deras resonemang:

Crediability is not a characteristic inherent in a source, but a judgment made by the users themselves.

Detta är ett långt mer användbart perspektiv på information än de positivistiska teorier som informationsvetenskapen ibland lutar sig mot.