Jag bloggade nyligen spydigt om de bristfälliga insikterna i hur digitala klyftor tar sig olika former. Makten över informationen gäller inte bara ålder eller nationer utan även genus, klass, utbildning och hur aktörer med makt över vårt tänkande (?) och våra digitala platser agerar.
För att fördjupa den informationsvetenskapliga diskussionen om digitala klyftor bör begreppet socialt kapital åter komma till heders. Inte bara Bourdieus verk behöver anammas utan många av de efterföljare som utvecklat och praktiserat hans teorier. På genus och klass-sidan bör Beverly Skeggs som nyligen översatts (Formations of clas and gender finns på svenska) och uppmärksammats även i Sverige (Ordfront 2007:9) kunna bidra mycket.
En magisteruppsats i B&I som använt Bourdieus teorier för att belysa open source och forskarstatus är Ruhe & Åström (pdf). Informationsvetarna Johnson, Raber, Jaeger och Williams menar (i Proceedings of the american society for information science and technology) använder begreppen på en annan nivå och menar att man genom att applicera teorier om socialt kapital på frågor om informationsrikedom och fattigdom får mer nyanser i debatten. De lyfter bl a följande exempel på hur infovetenskapen använt Bourdieus analytiska verktyg:
*knowledge integration
*knowledge sharing
*access to information by the homeless
*Community informatics
*information seeking behavior
Johnson et al belyser hur socialt kapital kan spegla i vilken utsträckning man har tillgång till bibliotekens tjänster samt hur sociala strukturer samkorrelerar med informationsåtkomst.
Den här kunskapen behöver vi bibliotekarier för att arbeta utjämnande och inkluderande gentemot olika användargrupper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar