Jordens undergång är på gång. Alla blir uppsagda av Volvo och bostäderna blir värdelösa. USAs ekonomi är världsmotorn som fått hicka och lagt av. Julhandeln spås inte slå några rekord. Hjälp hjälp tänk om folk börjar roa sig med annat än överkonsumtion?
Domedagsprofetior säljer. Vem kan komma på det värsta? Även Disney hoppar på trenden och levererar feta människor som saknar muskelmassa och därför måste åka runt halvliggande i eldrivda stolar...
Det här med semantisk webb är ungefär lika jobbigt som fettvalkar. De knölar runt och hur man än rör sig blir man inte klok på vad de/det vill ta vägen. Semantiska webben är inte alls lika kul som 2.0. Den har inte samma ideologiska grund för sin utveckling. I 2.0 finns en viljeinriktning. Naturligtvis många inriktningar men samtidigt en gemensam grundsyn om samarbete, delaktighet och informationsförmedling grupp till grupp och person till person. Strukturer rivs och elitister tvingas möta entusiaster.
Om jag tänker mig 2.0 som ett torn utan tak där alla ständigt bygger, river ner och omskapar så är semantiska processer mer elitistiska (?) och svåra att skapa sig en bild av. Samtidigt ser man i många texter hur utvecklingen av semantiska webapplikationer och kvalitetssäkring av 2.0-verktyg går hand i hand. Frågan är vilka olika ideologiska vägar teoretiker och webbutvecklare kommer ta ifråga om att vidarutveckla 2.0 och anamma semantiken...
Asian semantic web conference samlar förmågor från olika fält och jag ser fram emot att läsa om resultaten från Bangkok nästkommande vecka. Inte för att jag fattar särskilt mycket av abstracten som publicerats men för att jag tänker att om man fattar lite här och lite där, så kanske en bild tornar upp sig av vad en bibliotekarie behöver veta. Resonemangen kring "The art of tagging" är ett sånt område som jag tror vi måste följa upp liksom "A Formal Model for Classifying Trusted Semantic Web Services".
Slutsats: Spara fettet som sociologen Anna Johansson, sociolog, förespråkar. Fetmafruktan är makt, utgör klassmarkörer och genusförtryck. Fett handlar inte om hälsa utan om moral...
Om dessa tankar kring slankhetens tyranni känns nödvändiga och hälsobringande så föreslår jag jämförelser med århundraden av sociala tolkningar av biologin, sjukdom och hälsa... Eller kanske en betraktelse av hur informationsförmedlingen och makten över det offentliga samtalet förändrats under de senaste tio åren. Revolutioner sker och normaliteten ställs på huvudet.
Min revolution blir att lära mig förstå semantikens gåvor till 2.0... Och leva med mitt fett även om det är knöligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar