Echelon, IPRED, FRA & utvecklingen av semantisk sökoptimering

Ofta låter det som att vi är tillbaka vid gamla diskussioner om klassifikation och indexering när vi talar semantik, metadata, osynliga webben, kontroll och sökbarhet. Det är kanske ett gott tecken eftersom jag tror att fler yrkesverksamma i vår bransch kommer att känna igen sig och delta i diskussionen, kanske i högre grad än i 2.0-utvecklingen då många ansåg att vi gick från professionalism till relativism.

De semantiska verktygen eftersträvar en förfining och professionalisering av det som 2.0-miljön skapat, men med målet en webb 3.0 som återinför (?) regler, protokoll och expertis. De teoretiker vars arbeten jag följt visar dock respekt för det kollaborativa arbetet inom 2.0 som t ex gett värdefulla folksonomies. Men samtidigt tror jag att i de (ibland svårbegripliga) processer man utvecklar inom semantiska projekt finns en önskan om att åter skapa ett sammanhang, samlande noder och expertsystem som sorterar och väljer bort den information vi skapat. Är det inte vad vi alla vill? Hitta och sortera bort? Problemen är maktmissbruk och kommersialisering av vår informationsåtkomst. (Varje liten 2.0-del vi bygger för folkbildning översvämmas av tjänster och meddelanden som är kommersiellt skapade.)

I vilket fall som helst finns en önskan att skapa system som kan sortera och gruppera, "förstå" människors intentioner. Kan detta betyda ett möte mellan högt kvalificerad och svårgripbar informationsbehandling samt de 2.0-system som är tänkta att kunna användas av alla/de flesta?

Allan Cho sammanfattar utvecklingen:
only through harnessing Web 2.0's social and collective collaboration and applying it using Semantic Web's intelligent technologies can we realize the potential of Web 3.0.

Adams & Martell (Topic detection and Extraction in Chat) beskriver hur man ur den enorma informationsmängd som olika typer av socialt samspel på nätet ger kan söka och inringa mening med utvecklingen av semantiska webben. En "vanlig sökning" av det material som ges vid en chat eller genom IM behöver (som vi vet) inte inringa alla intressanta delar utifrån vår efterfrågan. Genom att använda författarnas semantiska sökmetoder, detection and extraction, når man djupare och får mer relevanta grupperingar av sina förfrågningar. Väldigt spännande med deras arbete är hur Tacit knowledge kan avkodifieras med deras semantiska verktyg. Detta betyder att i en konversation blir även det som inte uttalas explicit utan genom mänsklig kommunikation är underförstått eller självklart tas med i betänkanden kring informationsåtervinning av internetbaserat socialt samspel.

"Intelligenta" och flerbenta system som kan associera?

Men det är inte bara hiphop-glada känslor som utlöses av att röra sig bland semantiska teoretikers alster. I utvecklingen av nya system, övergripande lösningar och kontroll (på gott och ont) hittar jag mycket som jag associerar till Echelon, företaget/samarbetsorganisationen som blivit en av sinnebilderna för övervakning, Big brother och 1984-associationer (de sägs uppsnappa ca tre miljarder meddelanden dagligen) har möjlighet att utvinna kunskap ur information på alla nivåer om individer, företag och organisationer. Vilka är intentionerna? En av de artiklar man kan anknyta till är hur sökverktygens utveckling gjort att jakten på terrorister kan bli (som Ahsan & Shah så fint uttrycker det) effektiv, tryggare och billigare. Men om nu sökverktygen, som vi redan konstaterat, leder till bättre informationsåtervinning är det lika påtagligt att de ger ökade möjligheter till övervakning och kontroll av personer och grupper. Europaparlamentet har belyst problemen med Echelons stora makt som världsomspännande och icke- transparent/osynlig övervakare av informationsflöden för de stora västmakternas räkning (min fria sammanfattning) och frågar sig hur man skall bemöta och skydda sig. (Samtidigt är Echelons kapacitet omtvistat.)

För informationsvetenskapen blir frågorna kring semantiska webben och i förlängningen 3.0 att skapa alternativ och system för att bemyndiga och ge kontroll åt individer i ett svällande och faktiskt mycket övervakat informationslandskap. Sökbarhet skall inte betyda att andra klassificerar dig utifrån unkna normer eller politisk korrekthet. Redan i våra gamla 1.0 och 2.0- klassificeringssystem, expert eller pöbelgenererade, befästs och stämplas kunskap eller personer på ett rasifierat och sexistiskt sätt. Hur ser denna utveckling ut i ett mer komplicerat system av övervakning och indexering. Vem är det som etiketterar dig? Sorterar ut det relevanta?

Identitetsstölder är tjatigt eftersom de ofta har sitt ursprung i teknikrädsla. Men vad kan vara värre än myndigheter och fristående aktörer med politisk agenda (som Echelon) som har kontroll över våra göranden och låtanden? Personnummer och att samköra försäkringskassa och CSN är väl nada. Att diskutera övervakningskameror på gator och torg känns också fattigt när man jämför med hur vår integritet kan urholkas genom tekniska framsteg som befrämjar informationsåtervinning.

Vilka aktörer har störst nytta av att driva på utvecklingen från den kollaborativa webben till den professionaliserade och mer tekniktyngda semantiska? Är det bibliotekarier som vill arbeta för informationsfrihet och förutsättningar för opinionsbildning eller är det Echelon som vill, ja vadå? Ha värdsherravälde över våra tankar, ord och meddelanden. Inga smutsiga krig mer kanske. Bara nätverk som "vet" allt.

Man kan skapa många konspirationsteorier och en del av dem kan väl stämma. Just nu har jag skapat ett sådant resonemang: IPRED och FRA- debatterna släpps fram eftersom det finns mycket större frågor om integritet och nätbaserad information som man tydligen inte orkar/vill ta tag i.

Pirate bay är således en pissmyra i havet när man talar om juridik och nätbaserade aktörer, Echelon och annat spioneri som inte vet några gränser är betydligt mer omoraliskt och bakom aktiviteterna står världens makthavare. Ändå är det Disneys uteblivna vinst vi går med på att diskutera.

Det är meningen att man ska bli glad av utvecklingen mot en semantisk webb och därigenom nå 3.0, 4.0 och 5.0. Men frågan är i hur hög grad ökad övervakning och minskad integritet blir följden.