Nu vet jag inte om det finns något expert i bloggetikett och vett, så som Magdalena Ribbing är för ängsliga och/ eller fisförnäma personer i det fysiska rummet. Men de råd och "regler" som återkommer kring bloggande handlar ofta om att värna om din integritet, hålla dig till ämnet och uttrycka dig kortfattat. (Hur pisstråkig får man bli?)
På vilken av dessa punkter lyckas jag?
Ärligt talat skiter jag i vilket. Jag kan lyssna till Ebba von Sydow i senaste Internetworld och inse att jag enligt hennes varumärkestänkande gör något rätt; blir hatad och älskad (av den lilla introverta skara vi surfande bibliotekarier är). Men samtidigt blir jag mest skitsur på tidskriftens råd för att "höja ditt varumärke"... Kapitalismen är bullshit och med tanke på topplistor för sökord och mest lästa bloggar så får man ju dra slutsatsen att folk antingen är idioter eller att de faktiskt skiter i om bloggaren är påläst, har integritet & ett bra språk och kunskap inom sitt område. (Mycket fantasilösa personer har tusentals läsare varje dag...)
Men den dag jag blir utstämplad ur både det ena och andra trygghetssystemet (enligt den nya borgliga skyll dig själv politiken) så kan jag faktiskt "städa" efter mig på nätet. Uppgifter om att jag är feminist, grinig och har ätstörningar kan för den nätta kostnaden av 240 kronor per objekt försvinna från den påstått opåverkbara webben. (Källa är återigen Internetworld.)
Det är således aldrig för sent att klippa sig och skaffa ett jobb även om man lämnat PR-logiken i sitt sociala nätverkande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar