Ska google ta över?
Är en inte alltför begåvad rubrik på en essä i Dagens nyheter. Skribenterna Arnet Ruth & Bjarne Stenquist belyser traditionell pappersmedias utmaningar i och med allt större användning av digitala nyhetskanaler. Essän är ytlig och innehåller mest sådant som länge debatterats i 2.0-kretsar som förändrade mediavanor, sociala medier och utmanad envägskommunikation.
Trots mycket lite nytt under solen antar jag att essän fyller en funktion för det flertal som å ena sidan ofta kommer i kontakt med sociala medier och utnyttjar dem men som samtidigt inte sätter in förändringen i en teoretisk ram.
Ett av Ruths & Stenquists exempel på hur dagstidningar inte längre står för dagens nyheter är presidentvalet. Om man går djupare in i denna fråga så blir ju deras frågeställningar mycket mer komplexa. Problemet är inte att man är senare med nyhetsrapportering än vad webben kan vara, utan att man erbjuder ett fåtal bilder och perspektiv. Under valvakorna kring Obamas/McCains kamp kunde man sitta vid youtube och följa klipp som visade hela Obamas karriär. Många små tal framför små anhängarskaror fram till valdagen då han framförde bakom skottsäkert glas och lovade en ny hundvalp i vita huset.
Häri anser jag att de traditionella mediernas stora utmaning ligger; deras lilla kontaktyta med världens skeenden som de erbjuder. Ruth & Stenquist önskar (?) ”en arkitektur som gynnar verkligt deltagande och förvandlar tidningarna till öppna plattformar för nya, samhällsdanande berättelser.”
Återigen: Det här är gammal skåpmat som inte för vår 2.0-debatt framåt. Men som sagt: För den stora grupp som inte funderar över gårdagens paradigmskifte så fyller essän säkert en stor funktion. Något att arbeta med på bibliotek kanske?
Efter att jag skrev om umo.se blev det många reaktioner (tyvärr inte på min blogg, den verkar sällan leda till reaktioner trots över 500 besök per vecka). De samtal som då uppstod liknar DNs essä: Man är förvånad och tagen på sängen av hur nyhets och kommunikationsverkligheten förändrats och hur man måste arbeta från verkligheten här och nu – om man vill göra ett bra arbete för unga. Bibliotekariers syn på umo (bra eller dålig informationsresurs?)lyser totalt med sin frånvaro: Liksom DN-läsarna kanske de fortfarande funderar över varför de gamla sätten inte håller? Ja det gör de ju, om man bygger webbplatser som liknar kropp och snopp-böckerna på ungdomsavdelningarna. Eller diskuterar 2.0 som att google skulle vara den stora sinnebilden för utvecklingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar