I Journal of business strategy frågar sig Ajit Kambil What is your Web 5.0 strategy? Kambil gör en kort översikt från statiska webbsidor till effektiva system för att söka och jämföra informationsresurser i en semantisk era. Men mer intressant är väl funderingarna kring den fortsatta utvecklingen? Om nu 3.0 blir den dominerande verkligheten runt 2010 (ett årtal jag stött på ett par gånger) så behöver vi inte bara hänga kvar vid 2.0-tänk, hur stort behov vår verksamhet än fortfarande har av det.
Istället kan vi undvika att hamna på efterkälken i jämförelse med kommersiella aktörer, fria kulturutövare och intresseorganisationer om vi i fortsättningen även diskuterar morgondagen.
Kambil beskriver 4.0 (i mitt tycke) som ganska grått och tråkigt. Smarta gps-sändare som kommunicerar med varandra, är det verkligen utveckling? Däremot är tankarna om integration mellan virtuella världar och det vi kallar IRL viktigt. Men i min enfald trodde jag detta hörde 2.0-tänkandet och utvecklingen till? Att den sociala webben avknoppas i varje del av våra vardagliga liv och därför blir transparent IRL2 snarare än icke-IRL. (Men "Many applications integrating real and virtual objects with users have yet to be imagined") Hur som helst så placerar författaren detta under webb 4.0 och beskriver även den spännande utvecklingen mot Haptics (projekt på KTH, Wikip.).
Webb 5.0 känns som en stor tankekullerbytta att förutspå eftersom där vi nu befinner oss; i 2.0 och semantisk utveckling är frågetecknen och utvecklingsbehoven fortfarande stora. Men Kambil beskriver ändå väldigt övertygande vad vi kan vänta oss/hoppas av utvecklingen. Han beskriver den nuvarande webben som flat och känslolös. Visst skrattar vi eller blir förbannade i interaktion eller mottagande av innehållet men webb 5.0 handlar om "a quasi-emotive web that is more aware of your feelings". Vilket betyder att datorn inte bara interagerar utifrån semantiska kommandon utan också svarar på emotioner. Detta känns som en bra utveckling av webbdebatten eftersom den tar en riktning mot idéer och samhällsvetenskap snarare än den teknikfixering och expertifiering som 3.0 just nu domineras av (says who? Me.).
Rationalitet är grunden för planeringen av IT-resurser. Men människors agerande och responser är mångbottnade och detta tar författaren fasta på i sin beskrivning av 5.0-målen. Vad betyder då detta praktiskt? Bl a nämns neurologisk aktivitet som möjlig att utnyttja för att styra mjukvara. Men för att sammanfatta:
"In web 5.0 the next managerial challenge will be to truly tailor interactions to create rich, emotionally-resonant experiences for users."
Ses då, med kärlek, hat och känslomässig vilja i vårt integrerade liv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar