Casey & Savastinuk som varit viktiga i etableringsprocessen av begreppet bibliotek 2.0 skriver i sin välkända bok "Library 2.0":
"By the time you hold this book in your hands, will libraries still be able to link to Myspace and FlickR?"
Citatet visar väl på skillnaden i 2.0-användningen i amerikansk bibliotekskontext och svensk. För att kommunicera med unga biblioteksanvändare använs MySpace - no big deal. Här är det ett oändligt ökenlandskap av förbudsbyråkrati som skall vandras. Varför?
Vi tar all tid och kraft från dialog kring yttrandefrihet och tillhandahållande av verktyg och informationsresurser till att upprätthålla traditionell verksamhet - vilket innebär praktiskt arbete med inköp, bokprat och medievård.
Eller så försöker vi arbeta annorlunda och upptäcker att det jag tänkt prestera under två kvällars kocentrerat arbete förvandlas till en evighetslång process för att kringgå kommunal byråkrati och förbud.
Eller; vilket ju är ett gammalt exempel - så arbetar man utåtriktat och får sitt arbete nedspolat i toaletten av personer som aldrig besökt den informationsverklighet vi befinner oss i.
Vilket bibliotekslandskap skapar vi? Ett som är inåtvänt, förenklat och koncentrerat på artefakten - boken - som skall vårdas och marknadsföras. Eller funderar vi över vårt uppdrag och tar del av samhällsdebatten? Återigen; när får vi uppleva att bibliotekarier i Sverige gemensamt slår vakt om ungas rätt att uttrycka sig? När kommer vi att protestera mot de kommersiella aktörernas maktmissbruk gentemot unga användare på nätet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar