In the name of 2.0

Web 2.0 är inget intresse. Jag känner allt starkare lust att fokusera på ungas nätkulturer och strunta i resten. Varför? Jo för allt blommar ut till vansinnigt viktiga stickspår och vägar. Open access, piracy, reklam - till slut sitter jag och läser delar av BusinessWeek på webben för att de ger träff på "unga" och "2.0" fast med anglifierade söktermer förståss.

Children of the web; How the second-generation Internet is spawning a global youth culture--and what business can do to cash in

Visst är frågorna om marknadsföring riktat till unga viktigt. Men borde jag inte istället engagera mig i tidskrifter, bloggar, artiklar med sin bas i psykologin? Hunting suicide Notes in Web 2.0 - preliminary findings. Artikeln handlar faktiskt om just detta; huruvida man kan arbeta preventivt genom att läsa ungas bloggar. Visst verkar det absurt. Men varför inte?

Efter en diskussion om korrelationen mellan människors sjukförsäkring och deras kontroll & engagemang i barnens internetanvändning så infinner sig frågan: Varför kan jag inte välja? Inte sålla? Varför läser jag massa artiklar och infobloggar när mitt intresse egentligen är "kunskapande"/skapande av kunskap på sociala nätverksforum. Det var genom dessa ett bredare intresse väcktes hos mig för ungas nätanvändning... Men att stanna på communityn som aktiv deltagare och se på de processer av stöd, information och gemensam förståelse, bara det är en heltidsuppgift.

Så varför tillåter jag allt detta andra brus fylla datorn och hjärnan? Är neuropsykologiska, semantiska och informationsvetenskapliga perspektiv lika viktiga? Bara nyckelorden unga & 2.0 ingår.

Min totala skräck är att tappa fotfästet och inte veta något alls. För månad efter månad blir det ju bara tydligare hur lite man vet... Därför "äter" jag allt som kommer i min väg. Förhoppningsvis mognar jag snart och kan lära mig välja info. Just det som en bibliotekarie skall kunna. Skilja agnarna från vetet. Snäva söktermer och pricka rätt. Men antingen så är jag en tafflig bibliotekarie. Eller så är 2.0-fältet fortfarande så här flummigt och det därför är rimligt att läsa om teknik, prylar, beteende och sociologi på samma kväll. All in the name of 2.0.