onsdag 30 juli 2008

Kunskapssamhälle, my ass.

Bob Regan skriver om dagens behov av literacys som en förlängning av gårdagens. Det är nu som då "information, media literacy, and communication skills" baserat på
* Thinking and problem-solving
* Interpersonal, collaborative, and self-direction skills
* Global awareness
* Economic and business literacy, including entrepreneurial skills
* Civic literacy
som är bland annat skolans uppdrag. Att gårdagens övergripande mål är relevanta även nu betyder dock inte att man blundar för den förändrade informationsverklighet vi lever i eller att man avstår från de resurser som ett nytt medialandskap erbjuder. Det betyder inte heller att man fortsätter att arbeta som om ensam är stark och auktoriteter fortfarande är vår enda källa till kunskap.
Regan skriver inlevelsefullt om kulturellt skapande, sida vid sida med insikter om hur "ny" teknologi/verktyg kan användas. Svensk biblioteksförening efterfrågar också förnyelse. Åtminstone om man skall tro titeln: Läsfrämjande - förnyelse behövs. Att innehållet sedan handlar om KUR-pengar, behov av mer personal och ett bra bokbestånd förvånar kanske inte. För det är ju så vår bransch är uppbygd. Om du uppmanar friskolor att tillhandahålla skolbibliotek, ja det första de måste göra är att köpa en massa bokhyllor...
Men om det nu är förnyelse som efterfrågas. Varför är det gårdagens eller förra och förrförra årtiondenas former som utgör substansen i ett "förnyelsedokument"? Varför syns inte i en läsfrämjande- utredning a la 2008 att en informationsrevolution inträffat och att barns kreativitet, skapande, upplevelser av berättande och äventyr gestaltar sig i helt nya former. Varför vill inte biblioteksföreningen spränga den begränsande gloria som finns runt boken och hindrar sikten för gränsöverskridande arbete med ungas skapande och språkutveckling?
Är vi så svaga? Artefakten - boken är hela vår identitet och budbärarna; författarna är som prästen i kyrkan. Storheter vars ord skall rymmas i tryckt och statisk version innanför hårda pärmar.
"Kunskapssamhället" lyckades Britta Lejon nämna i dagens expressen men det lät mest som en utsliten politikerklyscha som skall visa att lite koll har man på samtiden. För övriga visioner; de begränsades till kopiering av det som redan sagts i Library lovers - kampanjen. Men varför kan vi inte tränga bakom denna? Släppa "copy and paste" och tala allvar kring vad biblioteken kan vara om vi vågar spränga murar och tränga igenom vattentäta skott?

Inga kommentarer: