Att praktisera viktiga teoretiska delar av biblioteks och informationsvetenskapliga verktyg väcker många frågor. En av de bästa texter som visualiserar detta möte är Information Practices in Professional Life av Olof Sundin, Lunds universitet. Men fokus i denna bloggpost är istället Annemaree Lloyds arbete med IL-begreppet.
Annemaree Lloyd kommer till Sverige och föreläser på Göteborgs universitet den 28 augusti (läst på Information literacy Weblog) så redan nu bör ni beställa skitdyra SJ-biljetter och lägga in om semester den dagen, alternativt få era chefer att fatta vilket bra tillfälle detta är att uppgradera kunskapen om informationskompetens. Föreläseningen är öppen för alla och heter
"Lessons from the workplace: Information literacy as practice"
Vad detta betyder finner jag en bakgrund till i Journal of Librarianship and Information Science från i våras. Lloyd skriver här tillsammans med Kirsty Williamson om begreppet information literacy i relation till teori, praktik, utbildning och arbetsplatser. Deras vilja är att visa hur information literacy- begreppet i dag genomsyras av en utbildningskontext. Lloyd och Williams visar hur informationskompetensen på en arbetsplats dock inte behöver vara skrift- betonad eller bygga på explicita kriterier. istället beskriver de bland annat outtalad förkroppsligad kunskap som en avgörande del av den IL som eftersöks.
Utbildningen i informationskompetens förbereder dock inte personer för yrkeslivet genom att "the current focus on IL is on individualized, principally text-based skills, rather than on the preperation of individuals to engage in information environments which are collaborative, complex and messy". De betonar även att "being information literate may depend on social and communication skills, as much as skills with ICT."
Författarna poängterar att Information literacy skall ses som något kontextbundet beroende av sociokulturella, kontextspecifika processer. Här någonstans blandar man in fler perspektiv än vad vi traditionellt kanske förknippar med B&I. Å ena sidan är man inne på ett sociologiskt betraktande av sociala kommunikativa, processer på arbetsplatser.
Lloyd hämtar sina exempel från forskning kring brandmäns "överförande" av kunskap och information samt deras identifiering av "information gaps" hos de nyanställda: "By interacting and engaging with social sources of information novices are drawn into the workplace community and over time begin to develop a shared understanding of practice and profession".
Att IL eller någon form av tyst kunskap överförs mellan kollegor är ju inte särskilt radikalt. Men; vad författarna här gör är väl att utmana de positivistiska undertoner som dominerar vedertagna begrepp inom B&I? Lloyd och Williamson efterfrågar en informationskompetens- förståelse som kan möta ett dynamiskt yrkesliv med olika typer av informationsprocesser vilket ju låter som något man kan vara ense om. Men talar man här om praktik - verktyg - verksamhet som underliggande behov i en ny förståelse av information literacy? Betänk att informationskompetens som har sitt ursprung i text, dokument etc bör ge varje medborgare en grund att stå på för att agera och delta i samhällets demokratiska processer. Eller helt enkelt: IL ger dig en möjlighet att utifrån dina egna behov navigera dig i en kultur som faktiskt till stor del fortfarande är textbaserad.
Mot detta självklara invändande från mig finns Lloyd & Williamsons "sources of embodied knowledge which cannot be explicitly replicated or articulated in textual form".
Och visst: Jag rör mig gärna mot genderstudier som är experter på "embodied" kunskap, eller allmän beteendevetenskaplig förståelse för kunskap. Men det är fortfarande viktigt att uppmärksamma hur IL är ett akademiserat begrepp som ofta syftar till att beskriva kunskap och tillvägagångssätt för att hitta och använda information enligt mönster som krävs i en utbildningskontext. Man kan också fråga sig om inte just denna akademiserade tolkning av IL som "vi" informationsvetare har med oss är en bra grund att arbeta utifrån just för att alla ska ha tillgång till etablerade samhällsrelaterade informationsflöden? IL skall inte vara ett begrepp fyllt med innehåll som anpassas utifrån om "arbetskraften" skall gå en praktisk eller teoretisk verklighet till mötes. Lloyd menar naturligtvis inte heller detta. Vad hon pekar på är just hur IL inte mognat som forskningsfält och inbegripit strukturer som kultur och sociala processer.
Men i folkbiblioteksverksamheten är det bra att vi i grunden har ett teoretiskt IL-begrepp med oss. Denna kunskap skall sitta i ryggmärgen men sedan appliceras, utvecklas och användas kontextberoende. I dagsläget är informationsverkligheten 2.0-betonad. Den traditionella förståelsen av informationskompetens - att kunna identifiera sina informationsbehov och hitta samt använda de resurser som är lämpliga/svarar mot behovet: Det är ingen dålig grund att arbeta utifrån i dagens folkbiblioteksverksamhet. Vad som snarare ändrats är väl vad som skall betraktas som relevant, korrekt information. I dag möts informations och kommunikationsbegreppen och nya former av "relevans"- kriterier måste etableras inom B & I för att möta denna participatoriska kunskapsålder.
IL i folkbiblioteksverksamhet präglas av "the instructional role" berättar Lloyd vidare. Ja, vi har inte passerat 1.0- tänkandet där vi är handledare och granskare som skiljer korrekt från "biased" information till att se oss som en länk i en längre kedja av gemensamt bygda informationsflöden, förståelse och kunskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar