Kanske har feminister alltid varit före sin tid. Beträffande gemensamt 2.0-betonat kunskapsbyggande känns det i alla fall så. Under 90-talet satt vi i grupper och bygde med egna erfarenheter och utifrån etablerad forskning ny förståelse för vår samtid och våra upplevelser. Just detta lärarlösa, demokratiska och ansvarsfördelade lärandesättet upplever vi i dag på sociala nätverksforum. Frågor möter flertalet svar med olika referenser. En fjärde eller femte röst kommer in och problematiserar tidigare inlägg.
Nu (?) flyttar på allvar det sociala lärandet in i universitetsvärlden och små frön sås för att 2.0-resursernas kunskapspotential skall erkännas, inte som ett pladrigt dravel utan som resurser jämförbara med etablerad forskning.
Social:Learn är ett projekt vid Knowledge media institute som studerar hur sociala medier kan använad för lärande (via Framtidens lärande). Här sätter man bland annat fokus på hur lärandet ser ut i dag, utanför de traditionella institutionerna. Allt mer är det konsumtion och produktion av lärande online som dominerar.
Institutioner kan dock fortsätta legitimera sin existens genom att verka stödjande när studenter eller andra använder och deltar i skapandet av "nya" fält av information samt bygger upp sina egna lärmiljöer.
Kan vi få bättre reklam för bibliotekariers kompetens? Att ha översikt, att stödja och vägleda. Mitt jobb är framtidens jobb i den nya lärande och utbildningskulturen.
och visst stämmer det... Att vi skapar våra egna lärande miljöer, bidrar och konsumerar via bloggosfärer, forum och genom att på egen hand hålla oss uppdaterade inom våra fält. ett litet tankeexperiment: Hur många universitetspoäng skulle ditt lärande via nätanvändning kunna motsvara? Det finns ju inget svar på den frågan. Men själv ägnar jag fler av dygnets timmar åt att ha koll på biblioteks och informationsvetenskapen nu än vad jag någonsin gjorde under min studietid och visst är lärandet mer dynamiskt och självskapande genom de ständigt pågående diskussionerna och gemensamma byggena av förståelse.
Genom Social:learn ställs också frågan om vanans makt och upptrampade stigar (fri tolkning) d v s: vad är möjligt om man bortser från de traditionella strukturerna för lärande och börjar om från början?
En fråga värd att ställa här och nu i biblioteksmiljö: Om vi började från scratch. Skulle vi byggt in alla mentala och fysiska hinder mellan användare och bibliotekarier om vi fått starta på nytt? Hade vi gjort oss lika beroende av stora fysiska samlingar? Hade vi planerat vår verksamhet utifrån dikotomin inre-yttre tjänst? Hade vi belagt nätbaserade resurser med andra regleringar än fysisk media? Hade vi planerat kommande höst utifrån föregående hösts aktiviteter? Eller hade vi jobbat i 2.0-anda och skapat tillsammans med våra användare istället för att låsa dem som vår publik vid bokprat och sagostunder? Kanske hade vi i en ny bibliotekslokal kunnat arbeta med nätverksforum, wikis eller andra 2.0- kanaler för gemensamt kunskapsbyggande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar