Digitala klyftor, välstånd och globalism. Obama i Ghana.

History has shown that access to the internet advances many facets of life including education, economic growth, and health care. Currently, only approximately 20 percent of the world population has access to the internet

Wikin Imagine Africa

 

Obama är i Ghana och talar om lyckad ekonomisk politik berättar SVD. Men är det rätt att rikta fokus mot frågor om traditionella exportvaror i syd? Ett förändrat fokus kan leda tankarna till andra vägar för socioekonomisk utveckling vilken även gynnar demokratisk stabilitet och rättvisa. Fuchs & Horak har jämfört IKT-utvecklingen i Ghana och Sydafrika. Ghana är ett av de länder som sträckt sig längst i sin privatisering av telecom-marknaden och författarna visar bland annat att det är naivt att hänvisa IKT-utvecklingen till en ökad kapitalistisk utveckling (och statens tillbakadragande från olika samhällsekonomiska områden). De ser till hela spektrat av digitala resurser och kunskap som behöver anammas vid sidan av en allmän ekonomisk utveckling. Att vända sig till traditionellt ekonomisk tänkande och hoppas att IKT-utveckling följer av andra sektorers ökade kraft är feltänkt. I tider av e-resurser på alla områden bör informationsförsörjningsfrågorna ses som välståndsbringande i sig.

Genom L Obijiofors studier kan vi i artikeln Mapping theoretical and practical issues in the relationship between ICTs and Africa's socioeconomic development få en inblick i hur makten över kunskap och kommunikation går hand i hand med den nationella ekonomiska utvecklingen totalt. Med exempel från olika delar av världen kan författaren presentera korrelation mellan anammandet av "nya teknologier" och ekonomiskt välstånd.

Men med eller utan ekonomiska argument bör IKT-aspekterna ta plats på den politiska agendan och den s k Internetpresidenten bör se till de sociala mediernas individ-, samhälls och internationellt förändrande kraft. Vi ser microbloggning och andra IT-vägar som den amerikanska maktbärande politiska institutionen ökat sin informationsspridning genom (och därmed kanske sin faktiska tillgänglighet). Men har den utvecklingen gett insikter om IT-infrastrukturen som avgörande för en förändrad världspolitik och maktbalans?

Informationsströmmarna kan riktas från syd mot nord och den "scientific information famine" som råder i t ex delar av Afrika undanröjas. Nwagwu Williams & Ahmed Allam beskriver i tidskriften International Journal of Technology Management hur utbyggnad av open access vänder den negativa spiralen. Härmed kan kraft riktas mot den informationsrasism som präglar den globala informationsinfrastrukturen i dag. De frågor om integritet och fihet som vi anammar och försöker stärka genom politiska processer kan kopplas till frågor om allas inkludering i ett globalt kunskapssamhälle. För patenten och övervakningen som stryper utbyte av tankar och kultur är inte primärt en fråga för västerländska stater utan för världssamfundet. Istället måste vi tala om fysisk och intellektuell avsaknad som en omfattande orättvisa i en IT-präglad värld.

Afrika är ännu den minst uppkopplade kontinenten. McKague et al beskriver samtidigt hur goda system för utbyggnad som finns och redan praktiseras. Deras artikel heter IMAGINE Africa: Providing internet to the developing world och kan skickas med världspolitiken som exempel på de stora möjligheter som redan utarbetats. Tekniken finns, ekonomin utvecklas sida vid sida med IKT-utbyggnad och de sociala vinsterna kan aldrig mätas. En fungerande informationsinhämtning och ett globalt samtal med många små och stora maktpoler borde inte behöva vänta.

Så varför riktas fokus mot traditionella handelsvaror? Är viljan att syd skall stanna i sitt beroende av export till västvärlden? Den postkoloniala strukturen på informationsförmedlingen är påtaglig. Med vetenskaplig, kulturell och social frihet kommer den logiken att smulas sönder. Hierarkin skapad genom tröga handelssystem och kunskapsklyftor kan brytas.