Att delta praktiskt i den sociala webben med att skapa, förmedla och organisera information och kunskap är inte helt i linje med de gamla så kallade kärnverksamheterna i folkbibliotekssvängen. Men är det inte i ett aktivt deltagande vi gör det största arbetet när nu access-frågan förändrats?
Noa Aharony har i artikeln Librarians and information scientists in the blogosphere; An exploratory analysis ( i Library and Information science research 31, 2009) siktet inställt på hur klassifikations och indexeringsvana bloggare bidrar till sökbarheten i den sociala mediavärlden. Fokus är folksonomies men Aharony studerar även vilka kategorier och subkategorier som är vanligast i vår sektor och huruvida man skiljer på den professionella rollen och de egna vardagliga eller personliga betraktelserna.
Det mest intressanta är hur Aharony i sin problemställning och närmandet av ämnet använder olika adjektiv om etablerade klassificeringssystem och folksonomies. Är taggarna organiserade och använda konsekvent "som i en bibliotekskatalog" eller är de kaotiskt tillämpade utan inre logik?
Bib & infovetares främsta bloggkategorier är bibliotek och teknikrelaterade ämnen. Men samtidigt som man tydligt sprider välbehövlig professionell information via sina bloggar menar Aharony att den avslappnade attityden och uppfattningen att bloggarna utgör ett informellt forum gör att skribenterna känner sig fria att vara personliga och skriva om allmänna spörsmål på sin bib & info-bloggar.
Den folksonomy som formades utifrån de 30 bloggar Aharony analyserade hade påtagliga brister som att man tillämpade samma precisa begrepp för olika innebörder. Slarviga ordval och alltför bred användning av taggar utgör också problem i undersökta bloggsfär. Konsekvensen av detta blir mindre tillförlitlighet menar skribenten: När begreppen saknar mening omges bloggandet av en aura av icke-seriositet och tillförlitlighet. Med en förfining och minskning av antalet begrepp skulle folksonomyn bli mer relevant och koncis. Det som författaren å andra sidan såg som positivt var den snabba anpassning som folksonomyn genomgick vid nya behov. Bibliotekarier liksom andra grupper har sammanfattningsvis både brister och styrkor i sina strävanden att göra materialet sökbart.
"Librarians and information scientists may assume that because of the informal nature of blogs the information conveyed in them is only personal and casual and won´t contribute to their professional development. But they should be aware of the professional potential of blogs´content" skriver Aharony och menar att det är viktigt att följa bloggarnas informationsflöden. Bibliotekarier bör även bidra till att skapa och förbättra innehåll och taggar.
Folksonomies kommer aldrig följa den snäva logik som professionella klassifikationssystem utgör. Att jämföra de båda leder ofta till informationsvetares bekymmer över de användargenererade taxonomierna istället för t ex svårbegripliga thesaurusar skapade av vana informationsspecialister dissikeras. Att ha siktet inställd på en mer demokratisk informationsåtervinningsordning inom den sociala webben är nödvändigt. Men att utnyttja expertkunskaper om kunskapsorganisation kan innebära att man förbättrar t ex de brett framväxande folksonomierna. Men härmed krävs deltagande, inte en passiv mellanhand från bibliotekarierna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar