Vegansexualitet och skapandet av en starkt negativ diskurs på sociala forum

En radikal djurrättsorganisation, Djurrättsalliansen, avslöjade i vintras de dåliga förhållande som grisar, blivande julskinka, lever under (rapport av ekot). Denna och den mer etablerade organisationen Djurens rätt (som t o m får snacka med kronprinsessan) har traditionellt bestått av olika falanger djurrättsaktivister med differentierad syn på etiska grundantaganden till varför köttkonsumtion är fel. Först på senare tid har relationen mellan feminism och djurrätt blivit mer offentligt känd. Detta mycket beroende på Lisa Gålmarks arbete och hennes bok Skönheter och odjur.

Gålmarks analyser känns igen i artikeln Vegan Sexuality: Challenging Heteronormative Masculinity through Meat-free Sex. En studie av veganers val av sexualpartner i New Zealand som för forskarna Potts & Parry utmynnar i en beskrivning av hur den aktuella gruppen på olika typer av sociala forum beskrivs och konstrueras som

"(sexual) losers, cowards, deviants, failures and bigots".

De mycket starka reaktionerna gjorde att man sökte svar på vilka maktstrukturer som utmanades av veganers val av sexualpartner och livsstil. Upptackten till skapandet av en stark negativ diskurs kring veganism och "vegansex" hade sin upprinnelse i uppmärksammande av att veganer ofta sökte sexualpartner som även de var veganer. Man ingick i relationer med andra personer som valde att leva i avståndstagande från grym behandling av djur och köttkonsumtion.

Denna beteendestruktur bland veganer väckte starkt motstånd och författarna beskriver hur traditionell västerländsk maskulinitet hör samman med bland annat köttkonsumtion och att detta utmanande av den hegemoniska heterosexualiteten (som bygger på olika former av vedertagna maskuliniteter och skeva maktförhållande mellan genusen, se t ex Connell ) var vad som utmanades genom veganernas livsval. Författarna skriver:

"The extensive media hype about (and public response to) vegansexuality was predominantly negative and derogatory towards "vegansexuals" and vegans/vegetarians. A particular aggression was evident in online comments by those positioned as heterosexual meat-eating men."

Frågan är hur stort utrymme som finns att analysera öppningar och förändringsbenägenhet i olika typer av maskuliniteter, och framför allt om man kan tänka sig en framtid med erroderad hegemonisk maskulinitet där såväl homosexualitet som veganism blir möjliga delar av identiteten.

Djurrättsrörelsen har haft framgångar och en av djurens rätts medlemmar Ludvig Lindström (som även varit s k levande bok på Malmö stadsbibliotek) uppmärksammades när han blev utsedd till Europas sexigaste vegan. Han har även suttit i en bur i centrala Stockholm för att protestera mot djurhållningen. Inte bara ett utmanande av maktförhållandet mellan olika djur utan även ett sätt att tänja på mansrollen?

Ludvig Lindströms poserande och aktioner är på ett ytligt plan inte ett vedertaget sätt att uttrycka maskulinitet. Dock är det på ett mer allmänt, vardagligt plan svårt att vara vegetarian i t ex ett mansdominerat yrke i dag.

Även i informationssfären är det matindustrins mål som styr centrala aktörer och propaganda för mjölkkonsumtion ses inte ens som reklam i dagens skolor. Ej heller håller man aktörer som Svensk köttinformation (som ägs av industrin själva och därmed är en intresseorganisation) utanför det man kallar objektiv informationsförmedling.

Veganism är ett känsligt ställningstagande och det syns såväl i pro-djurrätts som i pr-köttkonsumtionsdiskussioner på sociala forum. Vilka avsändarna är på institutionella hemsidor och på sociala forum är viktigt att uppmärksamma. Å ena sidan har vi sociala mobbar och sociala geniala grupperingar, å andra sidan har vi betalda lobbyister och chattrare som inte torgför sina uppdragsgivare...

(Kul är i alla fall att dokumentären Food Inc nått Sverige...)