Journalism 2.0. Genomkorsat av så många frågetecken men samtidigt har vi kvar våra visioner om en demokratiserad informationsförmedling där en större öppenhet med färre hegemoniska sanningar som vägledande för informationsspridning råder. För varje uppmärksammad nyhet av "vanliga människor", spridd, förklarad, nedtecknad och avbildad som vinner uppmärksamhet tvingas den traditionella journalistiken att ställa sig frågor om sin egen uppgift och sin egen avgränsade, priviligierade position.
Samtidigt är det inte de banbrytande produktionerna inom den participatoriska webben som präglar oss mest. De vardagliga förmedlingarna av informationer på det lokala planet och mångfalden av politisk opinionsbildning rör oss mer och förändrar vår uppfattning av hur journalistik ser ut och skulle kunna se ut.
Honörsord som journalister och bibliotekarier delat är objektivism och kvalitet. Nu frågar man sig dock vad participatorisk journalism kommer att betyda för tolkningen (och möjlig relativism i positiv bemärkelse) av nyheter.
I USA today efterfrågas kunskap i att hantera och bedöma nyheter. Man efterlyser också uppmärksamheten kring frågor om nyheter som "biased" information. Allt eftersom nyhetsförmedlingen blir bredare tänker människor mer på vilka fördomar eller grundantaganden som präglar verklighetsbeskrivningarna, menar artikelförfattarna Cunningham & Miller.
Reliabilitet och trovärdighet är begrepp som lyfts i artikeln och man uppskattar att studenter får jobba med dessa begrepp och frågor om nyhets- literacy.
Men vad artikeln och många andra diskussioner kring journalism 2.0 och medborgarjournalistik saknar är frågor om kontextberoende. Ju mer fragmentrerade bilder av ett scenario som kan möta oss, desto mer borde vi öppna oss för olika förklaringsgrunder och förståelser. Snarare än att negativt problematisera de ökade informationsvägarna och de riktade eller värdeladdade informationsförmedlingarna bör man se på behovet av en nyhets-literacy som just tar avstamp i olika fält av upplevelser och förutsättningar.
Samma händelseförlopp, beskrivet ur en mångfald synvinklar är en rikedom, en postmodernistisk dröm. Snarare än att ropa den traditionella massmedian tillbaka in i gamla yrkeskoder och irritation över att behöva slåss om utrymmet med common people bör man eftersträva en nyorientering av nyhetsrapporteringsarbetet. I likhet med bibliotekarier måste man fråga sig hur man bäst arbetar med en demokratiserad informationsvärld, för att stärka just denna sidan av utvecklingen och samtidigt synliggöra de krafter som kan profitera på en större genomströmning av budskap.
Journalisters professionalism är åtråvärd i informationssamhället. Sociala medier förändrar inte detta förhållande. I likhet med biblioteks & informationsvetare behövs de för att strukturera, granska, delta, understödja och möjliggöra en fortsatt demokratisk utveckling av den participatoriska webbens många uttryck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar