Berger & Ezzy (som är forskare inom sociologi, socialt arbete och antropologi) har under flera år följt häxor och witchcraft i sin forskning inom modern religion. I ett nummer av Journal for the scientific study of religion i höstas pekar de på möjligheterna att skapa en religiös identitet utan att befinna sig i kontakt med ett nätverk av utövare. I en individualistisk kultur kan personer bli utövande häxor genom att ta del av influenser från massmedia och låta dessa intryck bearbetas och bemötas med egen kunskap, samhälleliga sociala strömningar och ställningstaganden.
Nätet brukar ju beskrivas som en möjlig frizon för olika subkulturer att uttrycka och utveckla sin identitet och gemenskap genom. Men ökade medieresurser kan också användas för inspiration och stödja en person i beslutet att ta på sig en religiös identitet. Här utgör supporten alltså en möjlighet att ta steget in i ett religiöst utövande och inte bejaka eller understödja redan befästa influenser eller identiteter.
Helen A. Berger och Ezzy Douglas (Ibid.) har undersökt 90 unga personer som definierar sig som häxor och de ser Internetresurser och tidskrifter som en "mediated form of social interaction" vilken hjälper unga att skapa och upprätthålla sin identitet som häxor. Detta blir möjligt även i samklang med kulturella uttryck som individualism menar författarna.
Att integrera etiska ställningstaganden, utöva magi, fördjupa den egna förståelsen och skapa en ideologisk-religiös ram för sina livsval för individuella häxor görs genom reflexiv interaktion med media. Men stereotyp eller likriktade bilderav deras religiösa utövande kan också avgränsas från de egna valen. Populära massmediala bilder kan dra tankarna till omogenhet och mot detta reagerar de utövande, intervjuade häxorna menar författarna.
De intervjuade har olika syn på de häxor som syns i t ex TV-serier men de är alla medvetna om dem och detta gör att man kan se TV-programmen som "a cultural resource integrated into the reflexive project of the self". (Här med hänvisning till Giddens och hans teorier om identitet och det reflexiva jaget. Se Modernity and self identity) De intervjuade menar sig dock ha hämtat kunskap mer i traditionell fysisk litteratur än i populärkultur och på nätet.
Påtaglig är den globala identitet som denna religiösa utövning är grund för menar författarna och pekar på att häxorna är svagt förankrade i sitt lokala samhälle och nära gemenskaper ifråga om sitt utövande av magi, val av etik etc. Detta talar således för deras teori om medias makt att sprida globala bilder som influerar unga att göra individualistiska, genomtänkta val men med väl kända referenser och förebilder som möjliggörare (jmf Ibid.).
Dock finns häxkulturen i äldre former och i likhet med andra religioner är häxutövande reflexivt och för individen beroende av många beslut och idéer. Samspelet med nutida starka normer i fråga om individualism är dock intressant för denna religiösa utövning liksom dess delvisa förankring i feministiska strömningar (Ibid.) Ifråga om detta säger t ex Cherry, utövande ung häxa:
The old archetype for aWitch is the hooked nosed, green skinned, hexing maniac with a black hat on. The modern
archetype of a Witch is the New Age archetype . . . But there’s also the building up that Witchcraft and feminism
are combined and we don’t see male Witches a lot on these programs. You know it’s always young women who
are very sure of themselves and very empowered and kind of “I can do this. I’m going for it.” kind of thing.
Identitetsskapandet och möjligheten att pröva olika vägar ökar med nätets utbredning. Men som i artikeln om unga häxor ser vi hur olika influenserna att ta steget in i t ex en religiös identitet kan se ut. I artikeln kan vi också känna igen hur "enkla" och stereotypa bilder av olika personligheter och egenskaper kan utgöra en motpol till hur personer tillhörande en slags subkulturer själva definierar sin tro och sitt kunnande.
Angående skapandet av reflexiva identiteter och samspel mellan media, sociala medier, nätverk och fysiska resurser och förebilder kommer vi även fortsatt att söka olika ingångar till olika nätkulturer. I häxornas fall är individualismen och det egna utövandet av ritualer och magi påtagligt. Härmed kan det vara intressant att jämföra olika subkulturers förhållande till sociala medier och nätverkande utifrån hur individualistiskt präglat deras intresse är och i vilken utsträckning det är fruktsamt att utöva "aktiviteterna" & arbeta med identiteten på egen hand.
Man kan även fråga sig om den starka girlpower eller feministiska strömning som finns i den aktuella gruppens tillhörighet påverkar behovet av respons och bekräftelse kontra valet att se de religiösa markeringarna och etiken som därpå följer som "goda och givande nog" utan att behöva speglas i andras liknande upplevelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar