Everyday Life Information Seeking och barns kamp för att manövrera sina liv

Kulturrådet har svårt att formulera sig kring unga och interaktivt kulturskapande i digitala landskap. Att man kan sortera fram olika kulturtyper och olika forum för dessa att ta plats är en utgångspunkt man kunnat luta sig mot om man låtit olika former av kultur och olika nätuttryck mötas för att skapa en ny agenda eller grund för samtal, analys och utveckling. Uppdelningen som nu bygger på breda, trubbiga institutionella kulturerbjudanden plussas på med några rader om IT och skapande, rader som man egentligen vill åt i o m att man väljer att flagga för just dessa. (Se tidigare bloggposter.)

Intressant är att finna samma dilemma i användningen av ungas informationsanvändning under benämningen ELIS, everyday life information seeking (Savolainen 1995). Hur begreppet skapats från grunden, formerna för samtalen kring ämnet följt på denna och det medielandskap som varit aktuellt under perioden sätter avtryck i vidare arbete.

I Library and information science research, (2010 volym 32) arbetar Ya-Ling Lu med begreppet och visar hur Savolainens definition och struktur av begreppets delar måste förfinas för att vara väl användbart i analys av ungas informationsinhämtande och Coping- strategier. Hon skriver angående LIS/ B&I:

"virtually no basic research has examined how exactly LIS promotes the personal growth of youth."

Det är en hård och oroande sammanfattning som kan appliceras på unga kulturutövning i institutionell kontext och som här på forskningen kring vardag, informationsinhämtning och personlig utveckling.

Ya-Ling Lu visar i sin bakgrundsanalys om ungas problemlösning i relation till livsproblem att studier av dessaberör psykisk eller fysisk ohälsa och sjukdom. Ya-Ling Lu fokuserar snarare på hur unga stödjs i sin livsutveckling av informationsinhämtning. För att göra en sådan studie möjlig lutar hon sig mot coping-begreppet, hur unga cope med livsrelaterade frågor genom informationsinhämtning.

LIS-utövare har inte en adekvat förståelse för frågor kring ungas informationssökning i en dynamisk vardaglig coping-kontext. Istället är man van att hantera en informationsinhämtningsfråga, och strategier för denna, i studier menar författaren bland annat. Man har också valt skolmiljö som primär plats för undersökning av ungas informationsinhämtning och när det gäller ELIS har man från Savolainen och framåt valt att främst fokusera på hur vuxna hanterar sina dag för dag frågor utifrån de två grundteorierna; way of life/order of things och mastery of life/keeping things in order.

Såväl femteklassare som sjätteklassare i den aktuella studien sökte hjälp att klara sina liv genom informationssökning. De undersökta femteklassarna använde ofta emotionellt negativa omdömen till varför de sökte information för att hjälpa dem i deras livssituation. Det var svåra funderingar eller en känsla av hjälplöshet som låg bakom informationssökandet. Författaren skriver att eleverna försökte skapa och upprätthålla (gain or regain) kontroll över sina liv. Detta ger, menar skribenten, eko i Savolainens begrepp "keeping things in order". Eleverna ville hålla oro borta eller använda informationsinhämtning för att problematisera sina möten med svårigheter.

Känslan av hopplöshet eller att frågor låg utanför deras kontroll var även femteklassares svar på varför de inte sökte information. De negativa känslorna kunde således tillbakahålla dem från att söka information till stöd, för att skapa ordning och "cope". En del av eleverna blev empowered av sina informationssökningsval medan andra avstod eftersom de var rädda att förvärra sina svåra frågeställningar och omständigheter genom att söka svar och förklaringar.

Y-L Lu pekar här på att LIS kan vara en god hjälp för att empower femteklassare m fl till att bättre klara informationssökningsprocesser och därmed "cope" med svåra frågor eller utmaningar. Dock understryker Lu att ett empowermentperspektiv och vilja att stärka elevernas resurser att söka information inte betyder att man skall ifrågasätta eller frånta dem valet "avoidance". Att välja bort informationssökning är en rättighet även för barnen som behöver klara svåra livsmotgångar, och kan vara en av flera nödvändiga strategier (jmf Ibid.).

Beträffande undersökta sjätteklassare hade intressant nog en förändring skett då dessa i högre utsträckning såg informationssökning som praktiskt och enkelt. Motståndet hos dem såg inte likadant ut som hos femteklassarna. Informationsåtkomsten upplevdes enklare än för de lite yngre eleverna.

I de sammanfattande avsnitten av Lus artikel framkommer råd och narrativa beskrivningar som även passar utövande bibliotekarier, lärare och socialarbetare. Hon skriver:

"Because preadolescents aim at
different goals in their coping, the types of information they need
vary. When a child looks for information to solve his or her problem,
information on that specific topic is what he or she needs. When a
child wants to calm down first and face the problem later, the
information he or she needs can be anything that attracts his or her
attention at that moment. When a child wants to escape from worry,
the information he or she needs would be anything but that topic. In
other words, the problem or issue that bothered or upset him or her
may not always be the topic or need of his or her information seeking."

Vi är vana att tala om yttrandefrihet, klara perspektiv på hur referensfrågor ska utredas och behandlas. Hur bästa service enligt vedertagen praxis om god informationsservice skall gå till. Men i frågor om ELIS behöver vi tänka vidare. I det här fallet kan ELIS för barn och unga göra att referenstaktikerna på biblioteken behöver bli betydligt mer inkännande och flexibla. Men framförallt visar Lu hur lite vi vet och hur tafatta vi kan vara när informationsbehoven sträcker sig över olika känslolägen och delar av livet (jmd Ibid.) Hennes avslutning säger det mesta:

"Lastly, while children's coping may initially seem irrelevant to the
core research and practice of LIS, it has critical implications for the
study of children's information behaviors and services. By conducting
additional research and extending the findings of this study, and by
helping children develop the information seeking skills that they
should have, giving them the flexibility of non-problem-focused
information seeking, and understanding their need of information
avoidance, information providers can do a great deal to assist children
in their personal growth and in their well-being."