onsdag 3 september 2008

Frågvishet, ovisshet, informationsvirvlar

"Målgrupp barn och unga 2.0 - dags för uppgradering" är titeln för programpunkten Christina Svensson från fokusrummet, Andreas från Garaget i malmö och jag själv skall prata om på fredag. Nu - natten mellan onsdag och torsdag är det hög tid att vaska ur de viktigaste erfarenheterna och förhoppningarna jag har. Tyvärr är det mycket allmänt 2.0-svammel som strömmar genom hjärnan.

Egentligen är mina största erfarenheter hämtade helt utanför yrkeslivet och biblioteksvärlden. Intresset för socialt nätverkande ger stora drömmar kring vad vår verksamhet skulle kunna vara...

Men det är lång väg att arbeta med användarnas förtroende och förväntningar. När elfte personen på en förmiddag ber mig söka på en författares efternamn mattas engagemanget... En stund senare är ett ännu inte inskolat och disciplinerat barns öppna levande fantasifyllda och uppriktiga undran det som gör allt paragrafryttande jobbet värt att strida för.

Hur mycket behöver vi egentligen ändra arbetsformer? Medieplanering som en bibliotekens religion samtidigt som informationen yr i virvlar omkring oss. Men ändå - boken jag håller i min hand, artefakten är som alltid det viktiga. Cirkulationstal, statistik och gallring. Ändlösa btj-recensioner som ögnas och faller i glömska.

I den andra verkligheten, på wikis och sociala forum. Frågor, svar, argumenterande och prövande av olika teser. Det bubblar av referenser och möten mellan olika falanger kan bli hårda.

Med denna glädje - frågvishetens och ovisshetens glädje - känns det fattigt att dagen efter ta fram en bok på tolv sidor om myror ur hyllan, eller en grundbok om Rädda barnen som innehåller betydligt mindre omfångsrik och uppdaterad information än organisationens egen webbplats.

Det förstnämnda är ändå vad som kommer att göra mig accepterad som bibliotekarie. Ett rejält psykbryt med uppgradering av mangabeståndet skulle inte funka. Vilket kaos om man inte följer rutinerna. Btj-listan på rätt plan yta i synfältet för alla som delar kontor... Inköp på efterfrågan samma stund, samma dag som önskan framställs. Omöjlighet.

Anarkin verkar alltid vänta runt hörnet i bibliotekens korridorer.

Ni som inte känner igen er: Grattis, jag glädjs med er. Återvänd aldrig till rutinarbetets slaveri för då är vi tidningsbud som skal leverera rätt tidning vid rätt tidpunkt men med något bättre lön.

3 kommentarer:

MatsN sa...

Lite spontaninköp kan verkligen liva upp ett informationspass. Senast igår kväll kom en av våra mangafantaster fram och frågade varför vi inte hade One missed call-mangan. Det kan man verkligen undra sa jag och så fixade vi det tillsammans på plats och ställe. En sådan enkel sak ger verkligen uppskattning.

Manga (och serier i allmänhet)-fantaster är ofta också kobrasnabba (inte sällan snabbare än jag som inte hinner kolla nyutkommet med samma frenesi.) på att veta att del ziljon av ziljard i deras favoritserier i bibblans samlingar kommit ut. Det är bara att tacka för hjälpen och beställa.

Lina Zoe Ydrefelt sa...

Ja och just för att denna användargrupp ofta är så engagerad känns det löjligt att jag (som i o f s är intresserad) eller någon som inte alls gillar manga ska sitta och välja eller välja bort titlar som periodisk rutin.

Just genom att svara mot behoven önskningarna och entusiasmen är vi intressanta. Annars får vi rikta oss till andra grupper.

Kul jobb du har Mats.

anna-stina sa...

Det är synd med bibliotek där inköpsbeslut inte får fattas på stående fot. Jag gissar att det verkligen fortfarande är så på en del ställen, att det är BTJ-listan som dikterar inköpen (på ändlösa inköpsmöten). Hoppas dock att de ställena blir färre och färre.