Någon slags kulturell samstämighet om innebörden av ordet globalisering är vi vana vid. Det är ett begrepp som bär på tro om att världens människor kommer närmare varann. Men främst är det kanske ett ekonomiskt hegemoniskt begrepp. Världen blir en jättelik organism där inflation, deflation och arbetslöshet pendlar gemensamt. Ekonomin är en religiös kraft som inte går att resonera med, bara böja sig för. Bli följsam med.
Nej, innebörden av begreppet globalisering ställs på sin spets när vänster möter höger och nord möter syd. Naomi Klein väcker just nu kritiska frågor om hur den ekonomiska retoriken (Chockdoktrinen; nyliberalism, No Logo samt Stängsel och öppningar: Globalisering) överskuggar exploatering.
Även inom informationsvetenskapen varierar användningen av globaliseringsbegreppet. Alltför ofta är globalisering liktydligt med något självklart även inom vår disciplin. Tillgång och kunnande inom IKT växer världen över och kulturell mångfald uppfattas komma i dess spår... En 2.0-värld där detta vore sanning är väl eftersträvansvärd. Men även inom den kollaborativa sektorn ser vi hur U S amerikanifieringen sväller och slukar andra uttryck. Eller?
Innebörden av globalisering blir extremt problematiskt för hackare, företag och nätanvändare som arbetar med global spridning av IT, mjukvara, öppen källkod och "skills". Diserfieringen upplevs ständigt samtidigt som insikten i de digitala orättvisorna är stora. Att berättelserna om hur världen växer samman till ett och fattigdomen skall lösas genom ökad frihandel betraktas av en del som en "grand narrative", en av många dominerande berättelser med sanninganspråk. Men berättelser om motstånd växer också:
"Contemporary forms of globalization are rooted in the historical development of capitalism as a world system shaped by processes of technological change, particulary in the information and communication fields."
- Sara Schoonmaker är en av de namn som "lyser klart" kring globalisering och IT. Hon har forskat om IT-frågor utifrån nord-syd perspektiv och hur marknadskrafter och politik skapat ojämlikheter. I hennes artikel Globalization from below: Free Software and Alternatives to Neoliberalism menar hon att informations och kommunikationsteknologi är avgörande i nuvarande maktordning och i frågor om globalisering och kunskap:
Globalisering, som den ser ut i dag, är neoliberal och en logisk utveckling så som maktrelationerna under hundratals år byggts mellan nord och syd, med sin grund i kolonisationen.
Men vad Schoonmaker tittar på i sin artikel är hur man kan bygga digital globalisering underifrån. Exemplen sträcker sig från 80 och 90-talens tillväxt fram till utsatta länders ifrågasättande av Microsofts totala kontroll av marknaden. Brasiliens motstånd befinner sig i strålkastarljuset då man var tidiga med att arbeta med open source inom statliga myndigheter. Schoonmakers berättelse tar oss fram till Lula da Silvas styre och visar på alternativ till digital utveckling och en innebörd av begreppet Globalisering som inte implicerar neoliberala önskningar.
"Around the globe, the creators of free and open source are thus contributing to the development of a digital commons, where new forms of collectivity and grassroots participation in economic, political, social and cultural life become possible. Brazilian cultural policy offers an imaginative model to pursue the potential benefits of digital literacy and digital inclusion, where the skills and opportunities to use information technology are made available to historically disenfranchised social groups. This is an ambitious plan, and since this policy is relatively new, its effects are largely unknown. Nonetheless, it presents an intrigiouing alternative grounded in a vision of diverse participation in a software-sharing community."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar