fredag 29 augusti 2008

Kameleonten självdör utan motstånd


I ett arbetsmaterial (dvs ej något slutgiltigt antaget dokument) läser jag:

I "gamla dagar" var bibliotekarierna de kunnigaste. Så är det inte längre. Besökarna vet ofta mer än vi själva vet. Detta kan vi dra nytta av. Vi ska se dem som experter, medproducenter och deltagare i skapandeprocesser. Vi ska samtidigt identifiera egna nya roller i denna nya kontext.

Visst. Vi kan väl servera kaffe när användarna/kunderna/låntagarna gör sina informationssökningar... Också behöver vi ju ngn som ser till att skrivarna funkar.

Okej. Jag snackar för mycket skit. Till sak. När har bibliotekarierna vetat mest? Jag tar inte upp bloggutrymme för att ett större bibliotek uttrycker detta i sitt arbetsmaterial, däremot gör jag det därför att tankefiguren är vanlig och jag ofta möter den hos våra användare och hos kollegor- gårdagen var vår glansperiod. Folk behöver nu hus med datorer och fysiska samlingar... (Eller kanske inte det heller? Böcker är billiga, allt finns på nätet...) Kunnandet, planen och strategierna har de själva.

Med detta tänkande så var kunskap om kunskapsorganisation och informationsarkitektur, informationsbeteende och liknande viktigt i svunnen tid men inte i dag.

Hur många googlande* låntagare (och dessutom chefer) skall vi behöva bevisa vår kompetens för? (Och hur ska det gå till? Årliga nationella prov?) Visst ska arbetssätten förändras, kunskapssynen likaså. Därmed inte sagt att biblioteks- och informationsvetare behöver gräva sin egen grav.... Eller flytta ner i de fulla mögeldoftande magasinen kanske??? Bokvård är ju kul...

Har det inte alltid hetat att bibliotekarier är generalister? Kameleonter som anpassar sig efter kundens nycker, funderingar, kunskap etc. Vilka referenssamtal genomförs utan att bibliotekarien använder besökarens idéer, tankar och planer?

Låt oss istället vara kaxiga och säga att vi kan delta i och stödja informationsprocesser av alla de slag...

Ett kvinnodominerat yrke utan kraft och självkänsla kan lätt rationaliseras bort. Speciellt när vår kunskap är densamma som alla andras...

*Visst, jag är en antifolklig snobb som hatar google.

Inga kommentarer: