När Dagens nyheter skall diskutera folkpartiets förslag om en bok- utredning heter det att
Förlagen minskar antalet titlar och satsar mer på bästsäljare, bokhandlarna försvinner och biblioteken har drabbats av en allvarlig identitetskris.
Varför biblioteken krisar belyses inte vidare i ledaren, trots att temat – bokens framtid – torde kräva en djupdykning i dagens och gårdagens biblioteksvärld. Detta påstående om identitetskris liksom kvalitetslitteraturdebatten i sin helhet (som ibland t o m kan föras helt utan folkbiblioteken på kartan!) appelerar väl med den bloggbaserade debatt om informationssamhälle, artefakter, digitalisering och bibliotek som förs på U S amerikanska bloggar (LIS news kommenterar). Seth Godin startade diskussionen med sin bloggpost The future of the library där han frågar sig:
What should libraries do to become relevant in the digital age?
They can't survive as community-funded repositories for books that individuals don't want to own (or for reference books we can't afford to own.)
Godin menar vidare att förändrade informationsvillkor bör leda till omprövning för biblioteken:
What we need to spend the money on are leaders, sherpas and teachers who will push everyone from kids to seniors to get very aggressive in finding and using information and in connecting with and leading others.
Liknande tankar om att inspirera står att finna i New library world där Radovan Vrana skriver om hur vetenskap får mer uppmärksamhet genom bibliotekens engagemang. Biblioteken är i dag inte "gate keepers" och"barely considered as a part of the information revolution" men fyller en god roll som länk mellan forskarsamhället och det civila samhället. Att tillgängliggöra vetenskapliga resultat är en av många informationsrelaterade uppgifter som biblioteken kan behålla och utveckla, oavsett hur väl man i övrigt finner sig till rätta i ett förändrat informationssamhälle. Boef et al kan sägas diskutera andra delen av Godins resonemang. I artikeln Joint policies for public quality: The common challenge for public libraries and the press to recuperate their positions beskriver de att biblioteken befinner sig under hård press beroende på digitalisering och stora, osorterade mängder information.
Debatten borde dock inte föras avskalad från all annan pågående biblioteksdialog såväl internationellt som nationellt. För vad är huvudtemat och de huvudsakliga vattendelarna i den vardagliga återkommande diskussionen på konferenser, biblioteksmässan och på bloggar? Kanske kan man kalla en överväldigande majoritet av samtalen för frågor om folkbibliotekens identitet. Å ena sidan en övertygelse om samhällets behov av bibliotek som är aktiv part i den fortgående utvecklingen av ett nätsamhälle. Å andra sidan traditionalister som ifrågasätter om biblioteken skall ändra inriktning och verktyg under ett par årtiondes förändringar i kommunikations och informationsflödena eller om stabilitet och hållbarhet kräver en längre period av kritiska tankar kring en omställning. Häri finner vi också alla frågor om pappersboken, nätet och pådrivande respektive stödjande kulturella processer.
Om traditionalister, surfare och biblioteksledningsgrupper fortsätter att ifrågasätta och förnya sin roll och sina verktyg är det bara att välkomna. Biblioteksidentitetskriser i olika former kommer fortsätta att flöda beroende på den breda roll man har, men däri ligger ingen fara för sektorns framtid. Snarare är det den ekonomiska nedmonteringen som bör vara den huvudsakliga måltavlan för dem som värnar den folkbildande, underhållande och demokrativärnande institutionens framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar