Mycket starkt svart the med soyamjölk och socker. Doppa nyrostat med marmelad på tillsammans med pappa. Så ser dotterns morgon ut. Kanske inte så bra enligt studie om unga och koffeinkonsumtion i Norden.
Men vad vet jag som för närvarande försöker lära mig att äta fem gånger per dag. Så kan det gå för bloggare som levde av informationsvetenskapliga tidskrifter. Sedan kom man tillbaka till det mest fundamentala behoven: Äta och sova. (Framlider mina dagar på ätstörningsklinik för tillfället.)
Fredagar som nu avslutas med vattenfärger och pastellkritor.
Så tycker ni min blogg är blek nu så kan jag lova att värre väntar. Tre veckors måltider på speciella klockslag har gett mig enormt energibortfall i förhållande till mitt tidigare tempo. Men å andra sidan skrattar jag ibland nu.
Mycket spännande händer i biblioteks och informationsvetenskapliga sammanhang. Jag fortsätter följa svenska och internationella kollegor. Hoppas dock vår nationella bloggosfär kan växa sig starkare. Mycket kunskap och kommunikation saknas för morgondagens folkbiblioteks- arbetare.
Ann Heberlein skriver i Sydsvenskan om husockupationen i Lund. Kanske känner även hon själv att "ta dig i kragen"- temat börjar bli urvattnat. Alla vet numera att empati, sociala strukturer och gemensamt ansvar är begrepp som saknas i hennes texter. Om ockupationen hittar Heberlein frågan om bortklemad medelklass. Varför inte? När några tar eget ansvar och visar på vad bostadsbristen leder till då måste AH hitta ett fel i de ansvarstagandes strategi. Nu är det inte Mosippans hemlösa som med egen kraft (den Heberlein älskar) slagit in en dörr och krävt sin rätt. Medelklassungarna kan väl gå hem och sova hos sina föräldrar som min 34-åriga vännina nu gör efter att hon inte längre klarar hyran på 7500 kronor för en tvåa i Malmö. Eller?
Samtidigt skickar Europaparlamentet ut ett pressmeddelande om att 55 miljoner euro skall användas för "ett säkrare Internet" från årsskiftet. Såväl Heberlein som Europaparlamentet trampar i gamla fotspår och väljer individuella förklaringsmodeller istället för strukturella. För EU är det inte bristen på framgångsrikt användande av IT i grundskolan för lärande och utveckling som är problemet. Mobbning, trakasserier och grooming måste stå högst på agendan. Varför anslår man inte 55 miljoner euro mot mobbning? Varför är det forumet eller verktyget som avgör om utsattheten är intressant eller ej? Heberlein provoceras när människor tar ansvar om de gör detta utanför den liberala klara dig själv/skyll dig själv- diskurs som hon förespråkar.
Damn you if you do, damn you if you don´t.
Klipp dig, skaffa ett jobb, följ regler och normer oavsett om de är förtryckande eller ej. Lustigt att denna konservativa syn ger AH ständigt massmedialt utrymme. Fast kanske funkar det alltid så: Det ska kännas lite provocerande men egentligen följa en invand norm. Heberlein kräver individens ansvar, EU ger pengar till att övervaka föräldrar och lärares största skräck: Webblandskapets flertaliga skolgårdar och diskussionsformer. I skolorna saknas lärare och bibliotekarier med IT-kompetens. I klassrum och bibliotek saknas hård och mjukvara.
I Lund saknas bostäder.
Att sedan rikta fokus på hot, terrorism, trakasserier gör att status quo kvarstår. Nätet är farligt och om du arbetar med det som en negativ kraft finns ekonomiska medel att hämta. De som klamrar sig fast vid gårdagens fysiska umgänges och kulturformer talar om teknikens "baksidor".
Även på min nuvarande ort är nätet problem. Inte PRO-ANA sidor utan personliga bloggar: Att ätstörningsklinikens namn nämn känns otryggt för medpatienter och ganska harmlösa kommentarer (anonymiserade) upptar stora proportioner...
Kanske behöver vi snabbspola tio år framåt så att folk blir vana vid att deras skola, behandlingsformen de går i eller de själva blir exempel på någon blogg.
Men vem vill bli omskriven av Norén, Drougge, Evander eller Rydberg? Kanske är det värt att fundera över när man upprörs av personer som använder perverterade bilder från "vår" behandling för att få fler läsare på sina bloggar. Kanske läge att vänja sig och sluta tro att alla vet allt som står på en av tiotusentals bloggar?
6 kommentarer:
Intressant detta med nätmobbing. Alla dessa killar som skriver anonymt och inte vågar stå upp för sin åsikt. Jag tror det kommer utvecklas en mer uttalad kutym för bloggbeteende med tiden. Det behövs.
Krya på dig!
Roligt att du kan skratta!
Du besitter en klokskap och styrka som behövs i Bibliotekssverige. Hoppas du snart är tillbaka med full kraft!
Jag hoppas det är ett bra ställe som du är på! Kanske blir det så i framtiden att det inte blir så l
känsligt detta att nämna namn etc. Det var något även jag tänkte på när jag var på rehabiliteringsklinik. Att varken nämna klinikens namn eller några medpatienter. Mig själv har jag mindre problem med att lämna ut. Man är ju bara människa ändå, det är vi alla. Jag hoppas som sagt att du får bra hjälp. Kram!
Jo, strukturella förklaringsmodeller är att föredra. Som jag läser Heberlein tycker jag dock att hon lyfter perspektiven mer än vad husockupanterna verkar göra.
Saknar dina tankeväckande texter. Texter kan förändra och göra något stort, ibland får dock annat sättas i första rum. Dock förbannat svårt det där med prioriteringar, fokus, livet och allt det där. Tycker jag i alla fall. Verkar som att du jobbar på det där just nu, övertygad om att du gör det bra.
Ses/David ( en annan än den förre, denna gång den gamla kursaren från BIVIL)
Jag säger HEJA HEJA, fina bibliotekarie! /en som varit in da shit
Skicka en kommentar