Bibliotekssystem och stora elefanter

Jag började blogga lite grann om bibliotekssystem eftersom jag tittar lite på det i o m mitt utredningsuppdrag. Jag fick svar från Teknikhuset som tyckte min kritik inte var befogad. Deras svar publicerade jag här på bloggen utan kommentarer.

Det kan ju ifrågasättas men jag tänkte att ni eventuella bloggläsare själva kunde reflektera över vad Teknikhusets VD skrivit och sätta in det i en kontext. I biblioteksvärlden är vi ju alla intresserade av utvecklingen i de här frågorna så jag tror knappast vi behöver oroa oss för att folk sitter och drar åt sig Teknikhusets ord som svampar. Nu har även Axiell hört av sig, vilket är intressant för diskussionen.

Här är deras version av läget:

En blogg är oftast personliga reflektioner. Bloggläsaren vet att du ena dagen kan uppskatta din cykel över allt annat för att nästa kräkas över denna helvetesmaskin. Det är en slags ”kontext” de flesta bloggare skriver i. Du har valt att skapa en blogg som reflekterar högst personligt över ditt yrkesliv och som uppenbarligen är läst av många. Alla rätt.

(Javisst, jag hatar cyklar ena dagen och älskar dem andra beroende på hur välfungerande de är eller vad de gör bra eller dåligt. kräkas.... helvetesmaskin... Det får stå för skribenten själv.)

En konkurrent (och samarbetspartner) till oss väljer att skriva till dig och du väljer att publicera det som ett inlägg. Inga problem i det heller. Nu är detta inlägg en helt oförblommerad hyllning till den egna verksamheten skriven som en reklampamflett (om ett sådant djur finnes). Vi som företag skrivs brutalt ner i det entusiastiska hyllandet av den egna inställningen. Jag skulle vilja lyfta fram några nyanser.

Biblioteksystemleverantörer har traditionellt i samråd med biblioteksamfundet arbetat med API och standards. Detta för att man inom biblioteksvärlden har den underbara inställningen att man skall samarbeta över kommun och nationsgränser. Ännu underbarare är att detta är ett accepterat ”paradigm” av omvärlden. Vidare har man arbetat med dessa standards för att effektivisera verksamheten.

Naturligtvis finns det mer att göra, mer att förfina, ändra osv men mycket har etablerats på vägen; MARC, Dublin Core, OAI, Z39.50, ISO ILL 10160/61, Z39.70, Z39.83 NCIP, ISO 2709, EDI i olika former. Bibliotekssystemleverantörer har nu börjat leverera webbapplikationer i ”2.0”-andan. Det rör sig om tre områden som förbättras (mer eller mindre, det skiljer)1. Sökgränssnittet (relevans, fasetter, 0-träffhantering, ”FRBR”)

2. Användaren är om användaren vill en del av kommunikationen, lösningen (Det är häl bl a du Lina bidrar till att sprida och höja diskussionen, stå på!)

3. Lösningarana skall kunna användas för såväl push som pull teknologi (t ex i ”mashups”) Om leverantören är seriös på den tredje punkten öppnar man för andra leverantörer att rycka in på marknaden ”webbapplikationer för bibliotekssystem”. Det är detta som har hänt i Sverige.

Vi skapade öppna API:n på kundförfrågan för att deras leverantör av ett kommersiellt proprietärt CMS skulle kunna bygga sina lösningar på dessa. Det är samma leverantör vars brev du publicerade. Vi har valt ett open source webbproduktionsverkty (CMS) som bas för vår webbapplikation. Vi bygger dessutom på standards för detta open source verktyg vilket i förlängningen kommer att göra det enklare att migrera till annat CMS om så önskas. Kunden kopierar, ersätter, delar med sig helt fritt i den här miljön. Vi supporterar det som avtalas. För att undika ”solitära” lösningar har vi valt att gå vidare med de API:er vi konstruerat. Vi lanserar nu ett API som kan arbeta mot vilket system som, våra eller andras. Dessutom samtidigt om man så önskar i olika samarbetsprojekt. För att befrämja samarbete och kommunikation mellan såväl bibliotekarier som användare har vi valt att från början bygga en teknisk lösning som underlättar utbyte, samlar och distribuerar. En användares kommentar kan om så önskas ses i hela bibliotekssverige. Likaså en bibliotekaries artikel. Vi samarbetar gärna med Kulturrådet i Sverige, Bibliotekstyrelsen i Danmark osv (kontakter tagna) för att finna landsomfattande lösningar för utbyte. Ibland har vi stannat upp stund för länge när vi velat vänta in intryck för ökad fördjupning och förståelse. Därför är det så bra med den typen av lösningar som är beskriven ovan. Om leverantören inte har en paketerad hyllösning, finn en lösning på nätet, programmera själv, hyr en konsult. Eller hyr oss.

Ja, nu hyrdes ju jag och kanske är det den utvecklingen vi kommer se i framtiden- att små aktörer, fotfolk, undersöker vilka behov en region har och sedan överlåter till dem att välja. Om detta blir utvecklingen tror jag Open Source kommer att bli valet och danska initiativ vara förebilden.

Mina övriga analyser kommer att gå direkt till Regionbibliotek Kalmar eftersom de betalar min lön. Således kommer de inte min blogg till godo. Men fortsätt ni andra! Kommentera Axiell och Teknikhuset på era bloggar, på vårt Ning etc.

Bibliotekssystem, igen

P g a samtal med personer som har erfarenheter av de dominerande bibliotekssystemen samt kontakter från själva leverantörer vill jag klargöra att detta är en process för mig; det är här och nu som jag arbetar med ämnet och på min blogg kommer reflektionerna under arbetets gång.

Mycket välkomna med fler synpunkter på blogg, mail eller telefon!

Bibliotekssystem snurrar runt

Nu är jag ute på djupt vatten och vågar t o m visa det på min blogg... För att lägga en grund till mitt utredningsarbete är jag ute och fiskar överallt... Och mest möter jag passivitet Visst vill biblioteken och regionerna handla. Men det är ju paketen de vill ha. Om 2.0 har de visst aldrig läst. Inte förstått ideologin i alla fall. Bibliotek 2.0. Betyder väl att folk ska kunna småprata på bibliotekets webbplats???????

Ja det ser ju så fint ut och meningen är väl att man ska förvirras. Fujitsu, Axiell, Reindex, Integra... Enligt någon, som jag nu glömt, var Reindex först på banan med att erbjuda bibliotekssystem byggt på Open source. Gratis att snickra ihop det man vill ha men kostnader för support och annat. Hur mycket frihet gav ett sådant system? Prövar någon? Min hjärna kollapsar definitivt av information overload och det är därför jag hoppas få intervjua personer som klassificerat de olika områdena i sina hjärnor.

Det finns i alla fall (suck) engagemang i att integrera kataloger lokalt och nationellt och förhoppningsvis tar man med i planerna att sökningarna i de befintliga databaserna ska bli mer logiska. Hemma är ju bäst. De egna samlingarna. Kb:s samlingar kanske... Men jag letar efter något annat, sådana resonemang som jag funnit på danska bloggar och på dansk biblioteksskole. Detta att ta steget och kolla på vad som hindrar integrationen mellan externa och interna informationsflöden. Jag förstår inte varför man så glatt stannar vid att bedöma de (2) olika (dominerande) leverantörernas kvalité och service. Är man inte rädd att på några års sikt sitta fast i ett nytt smärtsamt Book-IT-grepp?

Om man nu exklusivt använder "deras" tjänster- då stänger man per definition ut informationssamhället. Som att skapa ett klassrum med en lärare/dirigent som sorterar det enligt läroplanen viktiga från det omfattande, rikare och mer nyanserade... (1.0 låsas vara 2.0 eftersom man får prata.)

Om man nu skall lägga stora pengar och stort förtroende på de olika aktörerna måste de erbjuda annat än paketlösningar. Regioner måste ha möjlighet att arbeta utifrån sina egna förutsättningar och därför är det svårt att se vilken väg de skall välja. Försöka småhandla open source- verktyg och lita till någon stofils kunskap att få ihop helheten? (Det finns ju proffshjälp såklart... Och ärthjärnor som jag själv, vi kan alltid fila lite i kanterna och kommunicera med rätt personer.)

Lite pinsamt känns det nästan när man sitter och läser nya rapporter, utredningar och förslag om förbättrad samordning i form av cirkulation, reservationer m m. Visst är det viktiga frågor men de behöver absolut flyttas ner i beslutshierarkin. Dyra (?) danska konsulter för att göra Libris till lokal katalog... Är vi inte väl trötta nu?

Vi måste få se olika producenter och aktörer på olika områden, det är jag övertygad om trots min mycket begränsade kunskap kring bibliotekssystem. Om nu någon lämpar sig för att skapa en sjuhelvetes opac som integrerar många informationsresurser från olika håll, då ska den leverantören kunna väljas oavsett vem man köpt övriga tjänster av. Inköpsmoduler? Hur fula är de i dagsläget? Jag skriver fula eftersom jag inte har kunskap att berätta vad som är fel... Men som sagt; vi måste kunna skapa våra egna plattformar. Jag förstår viljan till en nationell taktpinne här, men först måste vi låta olika regioner pröva och utvärdera.

Hur kommer det gå för mig att jobba med dikotomin lokalt-regionalt i fråga om digitala resurser? Känns som en riktig rysare när jag fastnar i resonemang om varför våra klassifikationssystem och katalogiseringsformat (vännen MARC) hindrar integrering av andra stora resurser.

Här någonstans befinner jag mig nu. Åter till projektuppdraget och börja titta på vad de lokala aktörerna har för behov. Arena eller CS library lär inte bli mitt förslag till Kalmar... Visst ser det så himla gulligt ut och känns förmodligen tryggt eftersom det korresponderar med tidigare erfarenheter av bibliotekstjänster. Stängda portar, höga murar men för att vara modern; lite poppigt innanför väggarna för att roa låntagarna.

Små steg måste väl vara bäst? Att hitta lösningar och service som inte kostar skjortan men som ändå fungerar väl och kan förändras vid behov- utan en stark kommersiell aktör som mellanhand.

Är det feghet som gör att CS Library och Arena bubblar i var mans biblioteksmedvetande? Man kan ju lägga ansvaret på någon annan genom att satsa de där stora pengarna och sedan vänta sig att någon annan håller skutan flytande. Men det är inte biblioteksarbete. Det har inte en omvärldsanalytiskt förankring. Dessa stora aktörer är inte ute och taffsar på lokalbefolkningen innan de buntar ihop sina tjänster. Visst, Teknikhuset är lite mer med på banan och betonar behovet flexibla leverantörslösningar. Men jag tror ändå inte på en lösning som är ett kort steg ifrån gårdagens webbplatser- fast i dag med mer innehåll.

Var bibliotekarier för f*n, fastna aldrig i Book-IT helvetet igen när ni väl får möjligheten att gå vidare.

(Och snälla ni - piska mig för eventuella sakfel. Jag vet ännu inte riktigt vad jag snackar om.)

Ting

Det är väldigt bra att följa Ting, men jag har problem med danska. Det känns oerhört pinsamt. Min hjärna orkar en liten stund och sedan måste jag växla till något arbete med engelska eller svenska. Det känns som att jag måste bryta en kod- vilket inte alls var svårt med norskan.

I vilket fall; jag tror Ting är ett bra sätt att följa våra kunnigare kollegors arbete.

Jag lever och arbetar

På väg till Malmö och första avstämningen kring mitt uppdrag. Det är mycket intressant att pendla mellan praktik och teori. Att tvinga sig själv bort från den välförankrade kunskap man har kring användarvänlighet, open source, gränssnitt och "allt det andra". Nya ögon krävs för att i en regions tjänst tnka till om gemensamma tjänster, inspirerande slussar till tjänster som biblioteken bör dela och kanske; lite grann om förbättrade rutiner. Visst borde det stå högt på agendan men bra rutiner betyder så olika saker, därför trampar jag försiktigt på det minfältet. Jag vågar gissa (och nu tar jag mig stora friheter) att vad jag, Peter eller Anna-Stina menar med bra rutiner inte är gemene mans uppfattning ute i verksamheten... Men mer om detta 2.0-ande i jämförelse med traditionalism när mitt arbete blir färdigt.

Tacksam att jag varit i Norge och sparkat igång hjärncellerna innan regionbibliotek Kalmar knackar på dörren och kräver min fulla uppmärksamhet.

Just nu mycket dansk lösning; Ting... Danskar; älskar era bibliotekstankar.

Äntligen börjar min stolthet och mitt arbetslugn komma tillbaka efter den massiva kick ut i kylan jag fick av min förra arbetsplats. Då var det svårt att titulera sig bibliotekarie. Nu är jag tillbaka igen.