Forskning om sociala normer, juridik och fildelning

Rättssociologen Måns Svensson som från och med maj månad kommer att arbeta med projekt finansierat av KK-stiftelsen bloggar tillsammans med kollegor på Cybernormer.

Förutom forskning kring nätpoker kommer det fyraåriga projektet bl a att kretsa kring vilket socialt tryck unga känner/inte känner från omvärlden för att (inte) fildela. Redan nu säger Måns Svensson att frågan är oerhört intressant i jämförelse med andra juridiska lagar och sociala normer. I åldersgruppen 15-25 har man hittills sett att de tillfrågade inte känner något som helst socialt tryck att sluta med olaglig nedladdning.

Nu ska en massa niondeklassare få säga sitt till rättssociologerna vilket känns befriande med tanke på hur litet inflytande de omyndiga nätanvändarna har på frågor som rör stora delar av deras liv. Kanske är detta ett stort och avgörande argument för att sänka rösträttsåldern till 16 år och ta in ännu yngre individer som stöd-sakkunniga på departementen där kunskap om socialt nätverkande och fildelningens plats i ett gemensamt samspel är ett måste.... Hum, bra idé, jag ska motionera om det.

Debatten handlade igår om den kedja eller de kretslopp som det juridiska skapandet ingår i. Normer, principer och sociala kontrakt till grund för lagar. Eller? Det var här jag kände mig vilsen i den teoretiska diskussionen. För mig brukar samtalet kretsa kring hur nätkulturer ser ut, hur yttrandefriheten begränsas av kommersialismen och lagstiftande inte är verklighetsförankrat. Akademiska diskussioner om juridik i sig fattar jag noll om.

Jag vill inte gärna bygga på ett förenklat samtal om generationsmotsättningar men med Måns Svensson i panelen var det lätt att fall in i just detta: Fyrtiotalisterna som behållt makten, 60-talisterna som hade sin revolt och nu en ungdomsgeneration som kunnat leva ett liv som föräldrar fattat noll av. Återigen; det här är på ett plan sant...

KK-stiftelsen tar ett mycket stort ansvar för forskningen kring unga nätkulturer och alla dessa asteroider som kretsar kring den världen. Deras handlande och orädda sätt att dela ut forskningsmedel ger en del positiv anda inför framtiden. Det kan vi behöva som motkraft till de negativa, bakåtsträvande grupper som ser ut att stärka sina positioner; mot socialt nätverkande, nätkulturer och för juridiska regleringar som saknar stöd hos användarna.

Hur kan vi stödja denna positiva anda? Vi kan följa och kommentera deras bloggar, uppmärksamma och intressera oss för forskningens framskridande.

Hoppas kunna återkomma till såväl KK-stiftelsen med fler positiva rapporter och samtidigt försöka skaffa information om hur ACTA-samarbetet framskrider, i de förhandlingarna tror jag en stor del av vår nätframtid balanserar just nu.

Nostalgi, utbud, bevarande & piratebay. Och GB som föredömlig IT-nation?

Kan man njuta av Piratebays utbud? Kan man länka till dem frågas på kk-stiftelsens blogg efter diskussion kring deras beviljade bidrag till studie och projekt om bl a performativitet, piratebay och utube.

Så länge jag vågar och kan tänker jag vara en offentlig utnyttjare av fildelning. Inte nyttjare utan just utnyttjare eftersom jag frossar i Agatha Christie-filmer från 1945 och Ernst Hugo Järegårds uppläsning av Skräckens labyrinter, utan att bjuda ut något själv.... "Boklappen" på PB borde väl ha något slags kulturstöd för att gamla kasettband finns tillgängliga för oss alla i mp3-format? Pröva. Det är värsta nostalgitrippen när uppläsare säger "detta är kasett 1 sida A" och det sedan raspar lite grann. Kanske kan kulturrådet om det inte läggs ner skapa en fond för fildelares uppehälle ungefär som författarkontot?

Annat från KK:

Beträffande beskrivningarna av Storbritannien som en framgångsrik nätnation ställer jag mig lite frågande. Har vi glömt landets alla skumma tilltag för att begränsa och censurera ungas vistelse i digitala rum? De satsningar som gjorts på propaganda och netsafe-konferenser? Eller de många filter och regleringar som slås i huvudet på offentliga institutioner? Eller de digitala klyftor som landet dras med?

Från Storbritannien kommer märkliga förslag om att åldersmärka webbsidor. Det är ju nästan så knasigt att man kan le åt eländet. Fast egentligen är det ju tragiskt med tanke på vilken okunskap som måste ligga bakom.

Pålsson beskriver målen:
En viktig grundsten i satsningen är att inspirera ungdomar att arbeta inom IT-sektorn, och att se till att hela befolkningen verkligen utvecklar de digitala kunskaper och färdigheter som är nödvändiga i dagens samhälle.

Stefan Pålsson gör rätt i att framhålla Storbritanniens IT-satsningar. Men jag är pessimist tills dess man visat att sjuk lagstiftning förändras och strukturella hinder samt begränsningar skall överbryggas.
... I ett barnförtryckande extremt klassamhälle.

Piratebay, KK-stiftelsen och kanske några folkbibliotek

Att Piratebay ingår i ett av de projekt som fått bidrag från KK-stiftelsen känns bra. Vidgade vyer och olika portar till förståelsen och kunskapen om unga och ungas nätkulturer och lärande är ett måste. Umeå universitets val att använda teoribildningen kring performativitet när de nu ska studera Youtube är lika kul.

KK-stiftelsen gör en stor insats för att öka kunskapen på det här avgörande områdena och deras satsning på forskning kommer förhoppningsvis "strila ner" i olika verksamhetsområden inom pedagogik, informationsvetenskap och humaniora. Kanske kommer det ökade intresset även leda till att intresseorganisationer börjar arbeta med "nya" (?) publikationsformer, socialisationsmiljöer och medvetandehöjande aktiviteter via nätet.

Får vi i de forskningsprojekt som nu ges anslag se frågor lyftas kring genus och andra sociala kommunikationsformer, regler och beteenden? Jag tror det. KK-stiftelsen visar vägen just nu. Hoppas många följer efter...

Vi inom bibblobranschen skapar så mycket med små medel. Varför inte arbeta med informationsresurser och gemensamt kunskapsbyggande?


Kommunikativt lärande borde vara varje bibliotekaries dröm. Kan ni få in det i barnverksamheten på ett litet hörn 2009 eller är det mer up to date att krampaktigt hålla kvar i snuttefilten augustpris, sagostunder och bibliotekskunskap?

Unga i katedern?

Under rubriken Nätet en plats för utopi eller tyranni skrev jag i vintras;

"Interaktivitet, kanske innebär det även kunskapsutbyte mellan generationer? Nästa gång nätkulturer står på agendan hoppas jag att det är en trettonårig digital medborgare som får äntra scenen och spela World of Warcraft med bibliotekarier, lärare och fritidsledare… Eller att en femårig flicka får visa sina högt älskade digitala fiskar och berätta om det som vi filtrerar i stället för att förstå."

KK-stiftelsen fortsätter sina satsningar. Nu är det 15 miljoner i potten för projekt där unga utbildar vuxna. Hoppas stiftelsens intentioner och mina önskedrömmar Låt de med öppna sinnen inta katedern blir lite mer verklighet.

Så kan vi bygga bibliotek utan böcker & införa grundskoleutbildning för medelålders utan MSN

I sitt tilläggsdirektiv till utredningen om den framtida lärarutbildningen uppmärksammas behovet av en uppryckning ifråga om IKT-kunnande hos lärare. Stig Roland Rask kommenterar att det är vuxenvärlden som behöver lära sig innan man börjar tala om att unga behöver IKT-kunskaper (grovt förenklat, läs gärna själva). Computer sweden skriver om Rask samt KK-stiftelsens framtida forskning om Unga nätkulturer och sammantaget är det en positiv bild som framtonar. KK-stiftelsens bloggare är å ena sidan härdade av hur långsamt förändringarna inträder men ändå piffiga i tonen om sina nya forskningsprojekt. Vad som dock lyser igenom såväl ifråga om KK-stiftelsen som i Medierådets arbete är det glapp mellan barn och vuxna som man fortsätter att rekonstruera...

Vi ska lära av "de ungas nätkulturer" i skolan och inom näringslivet. Men samtidigt är det för det första trist och märkligt att reservera kulturbegreppet för de yngre. (Nätkulturer lika med kids). Äldre har också nätkulturer, kolla på språk och normer på viktklubb.se eller någon av de många dejtingsajterna.

Vi har generationsskillnader i nätanvändningen men samtidigt är det bättre att tala om nätkulturer som något alla aktiva nätanvändare är involverade i än att fokusera de unga. Då hamnar vi i tolkningen att det är nätgenerationen, digital natives osv som har förmåga, kunskap och inlevelse att skapa gemenskaper och grupper på nätet. Varför inte djupstudera de sociala nätverksforum som tilltalar en bred åldersgrupp? Vanligt är att man tilltalar en generation eller en annan form av avgränsad grupp... Utvecklingen sägs också leda mot mer smala och fokuserade nätverk snarare än de jättekolosser vi nu fokuserar på. Men... Den andra verkligheten finns också. Å det är skitkul att se när åldersbarriärerna rivs - ibland utan att man är medveten om det.

Age
gender
location

Ja men inte alltid, inte bara. Vi har överskridande möten liksom vi har verklighet och rollspelande hand i hand. Ungas nätkulturer får inte bli ett exotiskt territorium som skall avgränsas och studeras... (Dom där borta oj oj så kreativa och svårbegripliga).

"Att introducera barn och unga till IKT-verktyg redan i skolan är av stor betydelse för deras delaktighet i samhället. " konkluderas i direktivet och det är utifrån detta som Rask just (med glimten i smileysen) frågar om det inte är de vuxna som behöver introduceras.

Jag tänker istället att det är tragiskt hur långt vi är i från en integrering av olika verktyg, kunskaper och världar. IKT-verktyg. Vad är det? Mus och tangentbord? Wikis och bloggar? IKT borde genomsyra alla ämnen och inga barriärer finnas mellan olika resurser. Avskaffa datasalar och regleringar. Inför absolut inga IKT-verktygslektioner. Second life är svenska, engelska, geografi, antropologi... Om vi vill och använder det så. Pennor är mäktiga vapen. Kanske borde de beläggas med lite särskilda direktiv de också? Och vuxna??? Behöver de IKT för att vara delaktiga i samhället? Det beror ju på. Man kan ju låtsas som att delar av verkligheten inte finns och bara låta ett tåg avgå från varje station. Biblioteken låna ut böcker (deras funktion, låna ut grejer med text i) och Youtube (så mycket dumheter på ett och samma ställe) spärras på skolorna.

Eller...

Så kan vi bygga bibliotek utan böcker.
Skolor utan förbud.
KK-stiftelser som inte har 50-åriga bloggare som skriver om ungas nätkulturer...
Stadskärnor med tillgängligt nätverk för alla- alltid.
Grundskoleutbildning för alla fyrtioåringar som bara har en e-post...

Artefakterna skapar inte upplevelserna, tolkningarna och berättelserna. Det gör vi själva och unga är lika många individer som gamla eller halvgamla... Å lika många kulturer finns här som där och där...