semantiska webben och eftersträvansvärt molnanvändande

I väntan på ett fullständigt uppgående i molnet samlas trasiga hårddiskar på hyllor och i garage. Medvetande om de mål som finns i arbete med den semantiska webben kan driva på allmänhet och företag att ställa krav på bättre onlinetjänster i form av lagring, sökbarhet och samordning. Den semantiska webbens mål och mening gör absolut den här komplicerade utvecklingen till en skönjbar möjlighet där även icke informationssystemsutbildade med färdiga lösningar kan sköta och utveckla sin informationsinhämtning och delande av kunskap.

I Information today från januari 2010 beskrivs av Barbara brynko ett seminarium med diverse deltagare som arbetar med olika semantiska projekt. I Semantic Search; Fact or myth sägs av Tim Berner Lee till exempel att

"A semantic web /.../ has still har to occur, but when it does, the day to day mechanism of trade, bureaucracy and our daily lives will be handled by machines talking to machines" . Med denna vision blir inte bara den stora demokratiska potentialen med en "smartare" web påtaglig. Internetgurun ser för sig en betydligt mer praktisk vardag med informationsflöden som med större användarlogik samspelar. Men samtidigt reses ju här också frågan om vad vi kan kalla artficiell intelligens och alla de filosofiska och sociologiska frågor som följer med denna och kallar på informationsarbetares uppmärksamhet. Hur möts den biologiska varelsen och den artificiella kraften? Vilka är de etiska implikationerna för att förflytta medvetandeprocesser till artefakter? Vilken kommer relationen mellan dessa och oss själva att utvecklas till?

Frank Olken, en annan deltagare på seminariet, ser de semantiska verktygen som ett sätt att "tämja" den ostrukturerade massans resurser med hjälp av fastställda ontologier. Här blir det tydligt att det är en bibliotekariehjärna på högvarv som återigen återvänder till drömmar om gemensamma förståelser och grundantaganden för hur information skall samlas och tillhandahållas.

Oavsett åsikterna om denna möjliga universialism är det påtagligt att vägen till en semantisk web möjliggörs av mycket, långsiktigt och tungt traditionellt bibliotekariearbete t ex i form av arbete med metadata, organisation och användarutbildning. Denna bör dock åtföljas av stark kritik mot och uppmärksammande av syd-nord relationen i informationsutbyte. Vad kommer informationshegemonier att betyda med semantiska lösningar?

Ralph Swick, som också citeras i artikeln, ser målet med en semantisk webb att integrera data från olika källor, inkorporera bättre lokala resurser, ge användaren en rikare sökupplevelse och möjligheter att på ett bra sätt dela sina sök-relationer med andra. Detta är den vanliga definitionen av den semantiska webbens mål och mening, men i enlighet med ovanstående exempel är det inte en motsättningslös, smidig övergång. Utan en med implikationer för de sociala mediernas gemensamma skapande av förståelser, språk och betydelser liksom maktfrågor på såväl klass som internationell nivå.

Jane Greenberg, professor i B&I, verkar i artikeln falla tillbaka på en positivistisk förklaringsgrund i sitt arbete med den semantiska webben. Hon drar en kraftfull skiljelinje mellan fakta och tyckanden. Något som är en intressant motsättning i den sociala webbens tidevarv och som kräver långvarig diskussion där olika antagande om kunskapsteoriers storhet synliggörs. I vår gemensamma virtuella värld där solidaritet bör vara vägen till informationsmässig rikedom är inte ett positivistiskt perspektiv det självklara. Men med en informationsarbetarkår som skolats till att skapa klassifikationssystem som självklara storheter och mentala strukturer för delande av resurser är det en lång väg att till fullo förstå ett mer flytande perspektiv på informationsgemenskap.