Skrivarverkstad, heligt heligt

Planerar inför nästa vecka. Hittills fem barn anmälde mellan 10 och 14 år gamla. Nu börjar jag bli nervös! Lätt att överskatta sig själv...

Kristianstadsbladet ringde och frågade vad syftet med de tre skrivarverkstäder jag planerat är. Jag svarade
- Att stärka unga. Främja deras möjligheter att uttrycka sig.

Återigen är jag tillbaka i frälsnings-snacket. Kan vi inte skriva tillsammans bara för att det är kul?

Så här blev det i Bladet.

Föreläsning på G

Återigen har jag begravt mig i s k nätkulturer. PRO-ANA, PRO-MIA blinkar förbi. Den här gången är syftet att jag skall vara laddad för att inspirera barn- och ungdomsbibliotekarier att arbeta med nätet. Jag känner mig som en frälsare i religionstörstande men skeptiskt landskap. Som en idiot således. Hur tar man en till stor del främmande, gränslös och mångskiftande värld och bryter ner den till en berättelse på 30 minuter utan att bli messias? Det går inte. Själv har jag länge kritiserat de domedagsprofeter som fokuserar sin energi på ännu inte inträffade akter av pedofili. (Oftast) Manliga föreläsare som visat sajt efter sajt på avklädda tonårsflickor utan att en enda gång nämna patriarkat eller förtryck IRL (se t ex Mats Andersson från Netscan när han jagar pedofiler förklädd till trettonårig isprinsessa.)
Mina föreläsningar tenderar nu att i en mening likna dessa. Jag hinner ju endast vara svartvit från andra ringhörnans perspektiv: Berätta om starka, självständiga ungdomar som bygger egna communitys och prövar sin identitet i tryggt, anonymiserat landskap.Önskar Elza Dunkels som mentor.

IT-visioner för grundskolan - någon?

Återkommen från IT-mötet. Med mig hade jag förslaget på en IKT-plan för att förbättra infokompetensen på skolorna... Just nu vandrar vi i ökenlandskap där allt kretsar kring om nätet verkligen är nödvändigt.Talade kort om behovet av en strategi för att alla elever skall få nödvändig kunskap för högre studier och för att kunna delta på ett mer allmänt plan i det s k informationssamhället.Återkommen med insikten att pedagogerna i gruppen ville tala just IKT-pedagogik men inte hade en aning om hur. Istället var ämnena för dagen; funkar skrivarna, hur bifogar man en ljudfil och varför har man ADSL-modem.Trött.Visioner - någon?

Inspiration utan kateder

En dag med eftertanke. Tid att plötsligt sitta still på jobbet. Tänker på höstens arbete då flertalet grupper med sexåringar har passerat revy och fått barnens andra bok med sig hem. Ilskna lärare och nöjda lärare. Hårt hållna barn som disciplineras för att bli lydiga skoldeltagare.Önskar som bibliotekarie att vara en icke-auktoritär resurs. Berätta att jag och biblioteket finns för dem, för att hjälpa dem att finna svar på sina frågor. MySpace och Lunarstorm lockar. Bibliotekens skönlitteratur-romantik gör det inte. I sofforna och på små dyner på golvet sitter tioåringar med tom blick och väntar. Hoppas att bibliotekariens presentation av god litteratur snart skall vara slut...Biblioteket är ett klassrum, ett bland flera där det talas om kvalitet. Nöje, glädje, frågvishet och uppsluppenhet är inte begrepp som förknippas med dammiga, tysta rum med åttiotalsinredning där den heliga boken står uppställd, hyllmeter efter hyllmeter. Sven Wernströms trälarna står kvar på sin plats år ut och år in. Noll utlån. Men vad gör det? Kvalite är kvalite.I höstas var det hundraårsjubileum för Astrid Lindgren. Pippi och Karlsson på taket. Syfte? Läsningen behöver inget forumulerat kvalitativt syfte. Läsningen är helig och Astrid Lindgren är drottning.Vad vill vi med våra och andras barn? Vill vi interagera och söka sätt att vara relevanta och intressanta i deras liv? Eller vill vi vara en av alla andra institutioner som berättar om rätt och fel, om vilka värden som är de sanna och okuvliga?Behöver vi en litterär kanon eller behöver vi en revolution? Jag lutar åt det senare. Barn och unga skall forma biblioteken och dess verksamhet. Vi skall inte vara en bland alla andra institutioner som korrigerar och predikar. Vi skall lyssna och erbjuda barn och unga verksamhet och resurser som berikar deras liv.Biblioteket skall vara en fristad, en plats där man blir lyssnad på och får inspiration - utifrån sina egna villkor. Det sägs att förbudskulturen inte längre råder på biblioteken...Sure!