Vi ser idag starka krafter politiska såväl som kommersiella som alltmer driver projekt som bygger på ökad kontroll och övervakning av internet såväl som våra unga. När det gäller våra unga så har dessa krafter helt slutat att fokusera på människan utifrån ett humanistiskt perspektiv och istället valt att lyssna på de krafter som ivrigt vill reglera, diktera och bestraffa de som idag står för nytänkande, demokrati och stor omtanke. Hur kunde det gå så fel och så fort? Vad kunde jag gjort annorlunda och hur skulle jag kunnat påverka mer? Jag har helt enkelt gjort för lite.
Därför väljer jag att lägga ned skrivandet i detta och hoppas att andra goda krafter...Elza...tack för att du finns, orkar driva frågorna vidare. Det finns även andra enskilda personer som bör lyftas fram...Micke, en och annan okuvlig bibliotekarie och en IKT-pedagogs kloka funderingar. Ni är alla mina goda vänner och jag kommer att sakna er, även om jag inte ens mött en del av er personligen...men för mig spelar det ingen roll. Tack också alla mina läsare...kända såväl som okända.
Därför väljer jag att lägga ned skrivandet i detta och hoppas att andra goda krafter...Elza...tack för att du finns, orkar driva frågorna vidare. Det finns även andra enskilda personer som bör lyftas fram...Micke, en och annan okuvlig bibliotekarie och en IKT-pedagogs kloka funderingar. Ni är alla mina goda vänner och jag kommer att sakna er, även om jag inte ens mött en del av er personligen...men för mig spelar det ingen roll. Tack också alla mina läsare...kända såväl som okända.
Det är inte längre en ny nyhet att Jan Svärdhagen slutar blogga och lägger ner sitt engagemang. När jag först läste ovanstående blogginlägg av Svärdhagen blev jag helt bestört. Det motstånd jag själv mött vid alla små och stora föreläsningar liksom i bibliotekens oändligt sorgliga barnfientliga korridorer och rum- det trodde jag inte att etablerade personer behövde drabbas av så starkt. (Inte trodde jag heller att de blev så utmattade som jag är i perioder av en stillastående diskussion och okunnig maktutövning.)
Jag har varit övertygad om att Dunkels, Svärdhagen m fl upplevt en större optimism eftersom de varit aktiva på en nationell arena och därmed kunnat knyta band och skapa nätverk för små revolutioner som bryter igen den kompakta reaktionära inställning som finns inom utbildningsväsendet (i bred bemärkelse).
Eftersom det är högaktuellt ber jag er också att läsa Svärdhagens kloka inlägg om Pirate bay och de stora aktörernas nästintill oinskränkta makt.
