Hög tid för sponsring på folkbiblioteken

Konkurrensverket undersöker hur man får marknadsföra på bloggar. Maria Wetterstrand har upprörts över den dolda varumärkesplaceringen på blondinbellas blogg (som jag inte tänker länka till, läs istället om detta i Wikipedia eller piratpartiets faktiskt intressanta diskussion). Det här är gammal skåpmat och Internetworld har redan rett ut hur man enligt svensk lagstiftning får marknadsföra produkter på bloggar. Sponsring och dold PR är viktigt att diskutera! Men vi lever inte längre i en värld med vattentäta skott mellan privat, offentligt och idéelt.

Varför tar jag nu upp detta? Jo för att det finns många missuppfattningar kring marknadsföring och sponsring. Naturligtvis vill vi veta vilken avsändaren är och om bloggaren fått betalt för att ha sina åsikter eller ej. I kommunal verksamhet gäller generellt att man kan ha sponsorer om dessa inte kräver någon motprestation från det offentligas sida.

Därför tänker jag. Sök sponsorer! Vi lever i en ekonomiskt tynande verksamhet och kan inte fortsätta förlita oss på sosse-statens välvilja. Vi brinner för vår verksamhet men stannar de flesta diskussioner vid frågan om vad vi skall dra in på för att kunna skapa något nytt. Under gårdagens diskussioner om 2.0 som hölls i skåne nordost kom frågan upp: Om jag skall kommunicera med 10 Åhusungdomar via MSN - ska jag då minska öppettiderna i det fysiska biblioteket? Å ena sidan kan man inte ställa dessa båda verksamheter mot varandra. Båda delarna är lika viktiga. Men; för dem som jobbat ett par år i folkbiblioteksvärlden är det påtagligt trögt när det aldrig finns resurser att elda med under de idéer som uppstår.

Marknadsför era bibliotek som ett samhälleligt nav för alla medborgare. Ett vardagsrum och en verksamhet som är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle och ett gemensamt offentligt samtal. På så vis tror jag att lokala företag kan vara intresserade av att samarbeta med biblioteken. Ett skolbibliotek i Lund har byggt en stor del av sin verksamhet på sponsring från bokförlag och förra året fick Bromölla bibliotek sponsring av VM-data i form av materiell...

Gillar du inte samhällsutvecklingen och kulturinstitutioners behov av nya finansiärer? Jobba politiskt mot detta då Jag är anarkist i min själ och avskyr McDonalds på barnsjukhus... Men i nuläget måste man vara för (seriös) sponsring på biblioteken. Vi har så mycket att göra och måste ta vårt ansvar nu! Sjuksköterskorna strejkar och alla fattar vilken viktig samhällsresurs som "lämnat scenen". Låt oss genom ökad verksamhet visa att vi är minst lika viktiga i det gemensamma samhället som sjukvården eller skolan.

I dag har jag för första gången i mitt liv Björn Borg-skor (med klack!). Ingen har betalt mig för att säga det, konstigt nog är sulan finast - det tyckte kollegorna också på kafferasten...

Upplysning närsomhelst varsomhelst, jag är en detektiv med licens att finna

SJ eller Skånetrafiken har ett pågående forskningsprojekt ihop med SÄPO och socialstyrelsen... Det går ut på att se hur långt man kan driva pendlare till vansinne och utmattning innan de total- ballar ur och blir tågsprängande extremister...

Det är åtminstone en kvalificerad gissning från min sida efter att ännu en gång frusit arslet av mig på Bromölla station.

Men... Skånetrafikens begåvade reklam gav ju en stunds förströelse. Fast på planschen hade jag velat se budskapet "Bli upplyst varsomhelst närsomhelst av jourhavande bibliotekarie". Och så kunde vi haft 24-timmars SMS-tjänst, chatt och supportcenter med underbetalda telefonister...

En sådan tjänst hade jag definitivt utnyttjat vid 05.25 på morgonen när jag inget förstår och har svårt att skilja mellan barnens strumpor och mina egna... Fast det är ju inte så farligt. Lilla E kan ha mina tights och i värsta fall kan jag trycka in fötterna i hennes spiderman-strumpor.

Library lovers-kampanjen... Som mest irriterat mig med sitt gulligull. Nästa gång svensk biblioteksförening skall driva den kan de väl anlita samma PR-konsult som Skånetrafiken.

Förutom erbjudande om "upplysning" till mänskligheten så bör vi marknadsföra oss som Detektiver som kan hitta vad som helst när som helst... Nytt husdjur? Skoskav? Vi kan ju alltid snoka reda på vad barnen vill ha info om. Inför sexåringarna har jag kört det här upplägget och låtit dem testa mig. "Jag är detektiv - som i Lasse-Maja (fin hemsida!), fråga mig något". (Fast på insidan låtsas jag att jag är morfintörstande Sherlock Holmes - han knarkar när han är understimulerad och det kan jag verkligen förlika mig med. Det är skittrist när inget intressant problem mal i hjärnbarken, då är det dags att springa en runda eller dricka en hel flaska vin.)

Nio gånger av tio har det funkat riktigt bra (att vara detektiv åt krävande och skeptiska sexåringar) och Titanic, kända ryttare och vampyrsägner har trollats fram ur hyllor och på nätet...

I am Bond, med rätt att döda... Nej jag är Sherlock Holmes utan rätt att knarka men med all rätt i världen att arbeta på barnens villkor med barnens frågor... Kanske ska jag försöka ha en mental bild av att jag är (jubilerande) Ture Sventon istället? Han är ju typ barnvänlig till skillnad från översittar-Holmes... Fast det går nog bara inte, han är för löjlig med flygande mattor och portabla semmel-kylskåp.