Exponera blåmärken & ”Jaha, det är du som aldrig får jobb”

En av Växjö-studenterna försökte på nattens pubbesök att placera mig eftersom hennes väninna visste vem jag var. Poletten föll ner och blogginläggets titel blev svaret. Personligt eller bibliotekspolitiskt. Både och. Att gestalta en arbetslös bibliotekarie är bra. Vänd på perspektiven och se t ex SVTs dåliga medelklassnorms-dokumentär Den svåra kärleken om att resa jorden runt, fixa bästa utbildningen och jobbet (och kanske inte få barn)... För det är ju så vi lever- eller? Kanske är dokumentären filmad i Stockholm innerstad där a-kassorna och socialbidragskontoren inte är nedringda.

Att gång på gång skriva om hopplöst jobbsökande kan säkert ses som patetiskt av dem "som redan har". Men om man tittar på de barnlängtande kvinnorna och vänder på pyramiden. Du sitter inte där uppe men ditt materialistiska välstånd, med respekt från kollegor, semester och det självklara sociala livet. Då är

Tack för din ansökan till tjänsten som "Bibliotekskonsulent, Ref nr RS 18/09" vid Kultur Skåne, Region Skåne.

Vi vill med detta brev meddela att tjänsten har blivit tillsatt med en annan sökande, men du är varmt välkommen att framöver söka andra tjänster hos oss!

Tack för ditt visade intresse!

Med vänlig hälsning

X X

Personalassistent

Region Skåne

-det den del av livet som skaver på alla plan, varje morgon du vaknar och varje kväll när det är svårt att sova. Sorry, lyckade välanpassade människor. Arbetslösheten blir alltmer mitt liv och min identitet. Så tror jag det fungerar för de flesta i den här situationen.

Vi har en samhällsstruktur som på alla nivåer, ur allla aspekter kräver att du är anställd, anställer eller lever med egenskapade arbetsuppgifter och F-skattesedel. Som 31-åring är den längsta sammanhållna anställningen jag haft ett vik på tio månader (tack Bromölla).

Till hösten funderar jag dock på fler bloggar. Den okuvliga kan då rensas från en del av bitterheten och personligheten. För ju mindre person- desto mer trovärdighet, den matematiska logiken skulle kunna bli en kvantitativ formel som faktiskt bekräftade att det är så vi resonerar.

Kanske har jag inte lust att starta en arbetslöshetsblogg för att renodla tilltalen. Däremot funderar jag på en nakenblogg. I en nätdebatt där bilder uppfyller så stort bryderi för så många måste det mest fruktbara vara att agera emot. Om nu t o m Dunkels anammar språkbruket om "för evigt" vad gäller bilder på sociala nätverksforum borde de av oss med ballarna i behåll (snippan menar jag) lägga ut så mycket bilder som möjligt på oss själva, inte som provokation utan som politisk manifestation. Min tanke är även att detta skall vara nakenbilder. Eftersom det är de som främst fortfarande fortsätter att skapa panik-argument samtidigt som vi ser den kommersiella anorektiska modellnormen svälla över alla breddar.

Därmed hoppas jag kunna mobilisera många människor att skapa nakenbloggar eller andra former av bild eller filmproducering som på ett samordnat sätt skapar en våg av antinormalitet. Ärr, bristningar, glädje och blåmärken utan skam.

Fest i Umeå, Grattis från Skåne

Elza Dunkels har nu förhoppningsvis en bra stund med kollegor och vänner eftersom den här eftermiddagen är ägnad utgivningen av hennes nya bok:

Nätkulturer: Vad gör unga på nätet?

Från Skåne sänder jag många goda tankar och lovar recension efter helgen. För jag ska ha egen fest; Gleerupspaketet landade i min låda i dag.

bok vi behöver

Elza Dunkels nya bok är på G. Att köpa den som vanlig dödlig verkar inte läge ännu. Men kan du motivera varför just du skall ha den så kanske Gleerups skickar typ ett recensionsexemplar.

Boken heter Vad gör unga på nätet och trots en suck över titeln (sorry, det känns så slitet) förstår jag att innehållet kommer vara viktigt för oss alla som arbetar med unga eller med specifika IKT-satsningar.
Gleerups:
Hon ger också tips och råd kring hur vi kan överbrygga kunskapsavståndet mellan generationerna.

Det var där jag upplevde att Elzas förra bok slutade och just den här fortsättningen skulle följa. Men ett mastodontarbete med intervjuer och analyser tar sin tid. Det känns som det var år sedan jag hade min första lite mer verkliga kontakt med Dunkels och hon skickade mig ett exemplar av sin avhandling...

Nu kanske det är denna väg som är den bästa för Dunkels att kunna fortsätta lyfta kunskapsnivån. Konferenser och föreläsningar brusar av annat nämligen:

Den bästa informationen om ungas nätanvändning får vi inte från kvällstidningarnas löpsedlar. Den får vi från ungdomarna själva.

Just att man missar den här "detaljen" som egentligen är helheten: Tala.
Publik av lärare eller bibliotekarier fyller alltid rummen med: men, men, men.. Också är det foton, pedofiler och hemska berättelser. (Om man inte lyckas bli en auktoritet på ett podie. Det är ganska obehagligt. Folk ser ut som fiskar. De kippar efter luft men vågar inte ta till orda.)

I boken ifrågasätts våra föreställningar om nätet och de vanligaste fördomarna pekas ut. Samtidigt ger författaren redskap till ett rimligare förhållningssätt till ungas nätanvändning.

Genom litteratur kan kanske kunskapen ta flera vägar och ge möjlighet att steg för steg ta till sig situationen och nyansera sina egna uppfattningar.

Men snälla Gleerups: Marknadsför boken brett, inte bara som högskolelitteratur. Om vi ska fortsätta vänta på en lekmannabok med samma tema lär de som de handlar om- barnen- hinna bli gråhåriga innan pedagogiskt aktiva får en chans att hänga med.

Grown Ups glöm ej judodräkten på facebook

*

*

*

*

*

Dunkels skriver i Computer Sweden och jag kan inte tänka mig ett smartare drag av tidningen. Samlingsportalen IDG.se behöver större bredd. Visst, många informationskällor blandas där men att läsa Dunkels bland teknikspråk, maskar och IT-karriärer känns som ett stort framsteg. Elza Dunkels och KK-stiftelsen är antagligen våra viktigaste vuxenresurser ifråga om nätkulturer. Följ dem! Stöd dem! Bjud in Dunkels och Rask (trots att de säkert är trötta på alla konferenser.)

Dunkels artikel handlar om huruvida användarna/mottagarna/de delaktiga

"får informationen knuffad till sig eller att hon måste dra den till sig själv. "

Elza ger ett exempel på det sociala nätverkandets bidrag till utvecklingen av informationsspridning som just landar i ditt medvetande utan aktivitet:

"– Jaha, så din fru sitter fast i det hemska ovädret i Chicago? – Gör hon?– Ja, min fru är kompis med Elza på Facebook så hon läste det där.Den här typen av utknuffad information, som vi får trots att vi inte bett om den, kommer nog att förändra våra umgängesmönster"

Skribenten har rätt, men detta har ju redan skett och av smyglyssnande av samtal på jobbet, kollektivtrafiken och vårdcentralen kan man tro att vuxenvärlden bara sysslar med gossip om kompisars kompisar på just Facebook. Vet de om att det finns andra forum som kanske t o m passar dem bättre?

"Chansen är stor att de här interaktionsmönstren påverkar vad vi säger och gör, kanske genom att vi tänker efter en extra gång innan vi skriver något. Ett annat tänkbart scenario är att vi tvärtom slutar bry oss om vem som ser vad."

En önskan skulle kunna vara att vi slutar göra informationen om oss själva till ett så laddat ämne. Ful bild av mig på nätet- so what. Skit om mig på en blogg- so what. Det händer alla (inte nu, men i min framtídsvision så lever vi alla så.) Det andra alternativet: Att vi tänker en extra gång, det står ju alla överhuvuden och småauktoriteter och skriker i megafoner redan. Barnen får ont i öronen medan de vuxna fortsätter sitt gosande i andras affärer... Just det, på Facebook utan att reflektera en sekund över den s k "säkerheten". Glömmer kampsportsdräkten gör de också när de ska ut och dejta eller chatta i det farliga digitala landskapet.

Och så läser de Marian Keys i samma anda, men önskar bokbål för Gossip girl. Åtminstone om de är bibliotekarier. För vad barnen efterfrågar- det är inte särskilt intressant. Fråga BO.

Vad betyder Elzas citat?

"Till slut har alla figurerat i någon tråkig film på Youtube" är dagens citat i Kristianstadsbladet. Signerat Elza Dunkels. Jag undrar hur det är tänkt att tolkas. Ett försök att understryka att vi lever i en förändrad medievärld? Handlar det om att motverka de ingrodda tankebanorna om att bilder lever för alltid på nätet så därför ska vi ta ungas webbkameror i från dem?

Tyvärr tror jag citat snarare kommer tolkas "förnumstigt" och med nickningar: Just det, så här illa är det! Otäcka slask-youtube och oreglerade Internet där vad som helst kan hända.

Friluftsfrämjandet anti nätanvändning?

När jag för ett antal år sedan stötte på Elza Dunkels forskning om ungas motståndsstrategier på nätet så utsåg jag henne till en av mina idoler. (Så funkar min hjärna.) I efterhand har jag gång på gång sett att det var en riktigt bra idolinvestering.

I dag var Elza på TV4 och debatterade med friluftsfrämjandet (hennes blogginlägg). Kolla det klippet för att få en tydlig bild av hur man förenklar och dikotomiserar i samtalen om ungas nätanvändning. Söker regler och enkla svar. Elza talar om barn som individer... Shit, då måste jag ju ta mig tid att lära känna mina barn för att själv skapa en vettig balans mellan livets olika delar... Oj, då kanske ur & skur-dagis i friluftsfrämjandets anda kanske inte är det universella lösningen för att få glada och sociala barn.

Nätanvändning är kreativitet, samarbet, socialt samspel och lärande. Men det verkar fortfarande som om vi har en lång väg att gå innan det perspektivet etableras i debatten.

Barnochinternet.se

Företaget (?) Barn och Internet vars agenda är väldigt oklar, har uppenbarligen plagierat Elza Dunkels texter. Läs vidare i hennes blogginlägg: Barn och Internet, igen samt Barn och Internet.
Själv bloggade jag om företaget/organisationen (hoppas det klarnar snart) under rubriken Spökhistorier för vuxna. Om de nu har plagierat Elza D så är de kanske mer nyanserade än vad jag trodde??? Eller bara korkade.

Bromölla-cirkusen turnerar vidare

Läs Elza Dunkels blogg. Schysst att hon kan komma utifrån och med distans kommentera läget. Hon deltar också i dagens Kristianstadsbladet och ifrågasätter Bromölla kommuns beslut.
Och här finner du ett inslag om Bromölla, facebook och Myspace på Radio Kristianstad (ca 15 minuter in i programmet).

Råd, tips, förhållningssätt- det vill ju vuxna ha

"Vi ställer alla datorer så man hela tiden ser vad som händer på skärmen",
"Vi spärrar kontinuerligt alla webbplatser som på något sätt stör undervisningen"
... Så där brukar det låta ute på skolorna... (Fast många pedagoger frågar också efter fria utbildningsverktyg på nätet t ex för wikis...)

I tidigare blogginlägg har jag skrivit om hur eleverna suckar av "råd till föräldrar med surfande barn" från såväl svenska som amerikanska organisationer. På Elza Dunkels hemsida finns nu ett dokument med "vettiga" tips (t ex) till föräldrar. Hon uppmanar inte till kontroll, förbud och kränkande av barnens integritet. Istället är det respekt, diskussion och öppenhet för kreativa medier som kännetecknar hennes råd. Borde vara obligatorisk läsning för bibliotekarier, lärare, fritidsledare m fl.

Elza Dunkels om moralpanik i vårt skrå

Elza Dunkels finns coolt iklädd rosa slips i senaste numret av Skolledaren (artikeln finns i fulltext). ED säger det vi hört förut: "lärare och bibliotekarier tenderar att ofta tillhöra kärntrupperna bland dem som driver moralpanik mot nya företeelser".

Men... Aldrig för sent att vända denna trend??? Tror vi måste bryta enkelspåriga associationer och våga säga i från när fördomar framläggs som sanningar. WOW ger inte schizofreni, Facebook säljer inte sina bilder till Scientologikyrkan, alla vuxna som chattar är inte pedofiler (råttan i pizzan eller hur skriver Klintberg?).