IDG skriver att brittisk polis använder sig av applikationer på facebook för att få tip av allmänheten. OBS: I Sverige har vi ju redan sett polisen söka kommunikation med unga via Lunarstorm. Offentliga verksamheter som vågar använda kommersiella sociala nätverksforum blir kanske vanligare? Under fredagens seminarie i Kristianstad (se tidigare blogginlägg om att möta användaren) berättade IT-chefen för kommunen att det inte är okej för bibliotek att använda dessa tjänster. Orsaker
-spam
-virus
-juridik
Han frågade retoriskt; ni skulle väl inte öppna en filial utan att fråga politikerna? Frågor som dessa visar att vi faktiskt, påtagligt lever parallella liv i olika flöden av information och kunskap. Digitala klyftor är mycket spännande just eftersom de kan hjälpa oss att förstå varför vi inte möts i debatten utan IT-bossar ställer såna här korkade frågor.
-spam
-virus
-juridik
Han frågade retoriskt; ni skulle väl inte öppna en filial utan att fråga politikerna? Frågor som dessa visar att vi faktiskt, påtagligt lever parallella liv i olika flöden av information och kunskap. Digitala klyftor är mycket spännande just eftersom de kan hjälpa oss att förstå varför vi inte möts i debatten utan IT-bossar ställer såna här korkade frågor.
Gör det då så mycket att det offantliga maskineriet är trögt? Den demokratiska processen ska vara långsam och alla instanser säga sitt. Visst. Men det är inte försvarbart att offentliga företrädare & tjänstemän inte håller sig uppdaterade om vår (förhoppningsvis) gemensamma digitala verklighet. Peter Alsbjer skriver om digitalt engagerade svenska pensionärer. Låt oss hoppas att det är ett tecken på att klyftor kan överbryggas. Klyftor som inte alls handlar om tillgång utan om konkret användning. I min lördagskrönika skrev jag sist om att sätta lärare, socialarbetare och bibliotekarier i skolbänken. Jag borde istället skrivit att de kommunala IT-förvaltningarnas företrädare skall bli trainees hos Alan Meckler, Gina Bianchini, Garrett Camp eller Tim O´Reilly.
