Visar inlägg med etikett ideologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ideologi. Visa alla inlägg

onsdag 12 maj 2010

Tacka inte Piratpartiet utan bibliotekarierna för informationsfrihetsdiskursen

DNs sammanställning av vallöftena från de s k blocken släpar på det vanliga problemet i massmedia inför parlamentsval. Journalister bryter ner politiska förslag och planer till en fråga om enskilda paraoller istället för att ägna sig åt debatt och information om vilken riktning en samlade politik får. Här saknas i såvål public service som kvällstidningarna ofta ett sammanhållet fokus på vilken typ av samhälle vi väljer, hur vi tänker och resonerar i termer av ideologier.

Fokus ska naturligtvis finnas på ideologisöverskridande frågor och skatter kunna diskuteras utifrån enskilda gruppers situation. Men i valtider tappar valarbetare och massmedia konceptet i sin försäljning av tröst, hot och löften för olika delar av samhället. Tårtbitar ur den ekonomiska budgeten, eller förslag till kommande reformer diskuteras tills den ena eller andra sidan går bankrutt i diskussionen, utan att man tydliggjort konsekvensen av ekonomiska satsningar för samhällsutvecklingen som helhet.

I denna ekvation blir piratpartiets strategi intressant. För de vänder sig naturligtvis emot blockpolitiken och kan därmed lova att sälja integritetsfrågor för understödjande av antingen höger eller vänsterpolitik. Anna Troberg,vice ordförande, ser positionen som positiv och beskriver det som att blocken häckar i var sin skyttegrav utifrån industrisamhällets uppdelningar. En ordning som hon tycker är överspelad och hänvisar till att Piratpartiet verkar i informationssamhället och ställer frågor relevanta för vår tid.

Och visst ställer Piratpartiet extremt viktiga frågor. Deras agenda är fylld av punkter kring integritet och ägande som kommer vara avgörande för hur vårt samhälle ser ut framöver. Men att avfärda blockpolitiken med hänvisning till industrisamhället håller inte. För den som är ideologiskt initierad och intresserad är det inte enskilda plånboksfrågor som styr röstandet. Sverige och världen bygger fortfarande sin ekonomi på ett kapitalistiskt, imperialistiskt och postkolonialt system. För den globala arbetarklassen är inte klassfrågor överspelade, de följer med oss in i informationssamhället och präglar samtliga de frågor som Piratpartiet har på sin agenda. Att arbeta med informationsfrågorna bortkopplade från grundläggande maktstrukturer kommer alltid leda till att man förbättrar för redan gynnade grupper.

Troberg skriver om Pp:s eventuella arbete i riksdagen:

Där kommer vi att samarbeta med det block som tillgodoser våra
informationspolitiska krav bäst. Piratpartiet är ett fokusparti. Vi fokuserar på
alla människors rätt till integritet, kultur och kunskap. Vi kommer aldrig att
förhandla bort våra grundprinciper. Vi kan inte dölja vallöftessvek i ett
sammelsurium av frågor. Vårt fokus är inte en svaghet. Det är en styrka. Det är
en garanti till dem som väljer att ge oss sitt förtroende i valet. Det är
dessutom en uppfriskande omväxling till den trötta blockpolitiken.

Det är bra att få besked från Piratpartiet i denna fråga nu. Vi vet därmed att den skillnad i syn på sjuka och arbetslösa som de båda blocken har inte rör ledande piratpartisters ställningstagande till eventuella politiska samarbeten. Man kan komma att stödja det system som stänger ut sjuka från sjukförsäkringen och beskattar arbetslösa och sjuka högre än arbetande. Därmed är en röst på Piratpartiet ett omöjligt vågspel för personer med socialistiska eller socialdemokratiska grundideologier.


Har staten verkligen rätt att läsa dina mejl? Hur behandlar Försäkringskassan
dina personuppgifter? Hur skyddas dina patientjournaler? Ska staten få använda
din mobil som en spårsändare? Hur sprider vi bäst kunskap bland alla åldrar om
hur man använder nätet? Finns det glesbygdsproblem när nätet erbjuder möjlighet
att jobba överallt? Är det rimligt att privata bolag har större befogenheter än
polisen? Hur främjar vi nya kulturskapare? Vem har rätt att äga kunskap? Är det
rimligt att skolan sätter elektroniskt koppel på eleverna?

I ett hårdnande samhälle ställer Troberg här frågan om hur försäkringskassan får behandla våra integritetskänsliga persondata. Men hon ställer inte frågan om det är rätt att alla människor, oavsett grad av funktionsnedsättande sjukdom skall bli av med sin sjukförsäkring efter 18 månader.

Troberg frågar sig också om man skall få övervaka elever elektroniskt. Blocken ser olika på frågor om social integration i skolan, betyg och kvalitetskriterier för undervisningen. Man reagerar också olika på de ökade sociala klyftorna som friskolereformen inneburit. Frågan om elevdemokrati finns i blockpolitiken och övervakning av barn och ungdomar har sin rot i generationsbaserade maktuppdelningar där höger och vänsterskalan också är närvarande.

Snarare än att lyfta frågor om integritet i relation till fildelning och statlig samt privat övervakning av medborgare bör Piratpartiet ta sin utgångspunkt i globala och lokala rättvisefrågor i informationssamhället. Vi har i dag en sorgligt ojämn fördelning av informationsresurser och teknikåtkomst i såväl nord som syd. Genomslaget för olika budskap i informationssamhället styrs även nu av en postimperialistisk ordning.

Det piratpartiet nu gör är att liksom blocken - genom massmedia - flagga med ett par hotfulla scenarion respektive reella redan pågående övergrepp på vår integritet. Pp är redan med i den enkla matematikens valfläskeri, vilket gör det patetiskt att skälla på blockpolitikens ytliga fäktanden. Våga bli ideologiska istället. Skapa ett socialistiskt och feministiskt informationsparti för global rättvisa. För utan dessa ideologiska prefix och grundantaganden är det långt vettigare att rösta på betongblock som lovar att ta de svagas respektive de starkas sida. Som redan deklarerat om man kommer sälja ut gemensamma tillgångar, verka för ett globalt hållbart samhälle ur ekologisk synpunkt och om man kommer fortsätta att utsätta människor som lider av bipolär depression eller cancer för ytterligare praktisk och ekonomisk stress eller om man kommer försöka återställa den relativa grundtrygghet vi hade förut.

Detta är frågor om makt. Beträffande informationssamhället får vi fråga oss om det är ett rikt och fritt gemensamt kunskapande man vill bygga mellan rika och fattiga, nord och syd eller om det är de redan priviligierades ärenden man vill gå. Informationssamhället är ett viktigt begrepp, men att hänvisa till det betyder inte att industrisamhällsbegreppets strukturella innebörder blir inaktuella. Vilka utför dina IT-tjänster? Var i världen? Vilka syr dina skor? Plockar upp bajs i din trappuppgång? Vilka säljs på gatan och på nätet? Vilka grupper i samhället drabbas hårdast av ökad integritetskränkning och begränsande av informationsåtkomst? Förändrade maktstrukturer har alltid byggt på informationsarbete och spräckande av hegemoniskt töänkande kring människors olika roller och rättigheter. I dag finns en enorm potential att fortsätta det arbete med den sociala webben och överbryggande av digitala klyftor samt informations- asymetrier.

Maktstrukturerna i industrisamhället kan växa sig ännu starkare med informationssmhällets resurser. Dithän vill vi inte vandra. Och med piratpartiets nuvarande retorik hjälper man till att slå dövöra för maktaspekter grundade på klass, kön och etnicitet.

Om informationsstrukturer kan bli en grundläggande politisk plattform i likhet med strukturer som klass, miljö och kön återstår fortfarande att se. Det beror helt på i vilken utsträckning de etablerade politiska rörelserna världen över tar sitt ansvar för de samhällsförändringar som följer med ett paradigmskifte i synen på kommunikation, kunskap och kultur.

Ett informationspolitiskt parti kan lova överbryggande av digitala klyftor endast genom att våga ta ställning för en feministisk, antirasistisk vänsterpolitik.

Vi svarar inte på alla gamla frågor, utan ställer nya som de traditionella
partierna inte har hunnit tänka på än. På samma sätt som när miljörörelsen kom
och krävde miljöperspektiv på aktuella politiska frågor, kommer nu piratrörelsen
och kräver ett informationspolitiskt perspektiv.


Beträffande det nya man anser sig bjuda på i Piratpartiet, beskrivet av Troberg, bör man tvärtom välja att marknadsföra hur långt tillbaka som informationsfrihet varit ett viktigt politiskt perspektiv. Denna fråga föddes inte med den ökande fildelningen eller elektroniska övervakningen. Piratpartiet har sina systrar och bröder även i sjuttiotalets informationsengagerade sfärer. Låtsas inte att ni uppfunnit hjulet. Möjligtvis är det bibliotekariernas uråldriga släktingar som skall tackas för den bedriften.

fredag 22 maj 2009

Lenin i vårt (?) hjärta, eller; bibliotekarier som ideologins replikanter

Carl Schlyter kommer till Hässleholm på tisdag och hjärtat börjar äntligen klappa för EP-valet. Polistillstånd, högtalaranläggning och annons samt pressmeddelande-skrivning gör det hela mer verkligt. Tidigare har det varit tyst innanför pannloben. Några flygblad om klimat och döende hav. Men annars endast denna fildelning som proppar igen möjligheten att tala om piratpartiets hela program. Telecom-paketet är ju betydligt intressantare än någon enstaka fildelningstjänst. Men bästa sättet att vinna tanken – min och din, är att trolla med korten och prata om en millimeter av en fråga. Konkurrera ut de svåra och viktiga delarna samt sedan förenkla och förduma. Läst Chomsky på senaste?

Nu publicerar SVD en bildserie på Lenin som i sitt Maosoleum får vara utan ny kostym. En annan upprördhet sprider sig och konkurrerar lite grann med Schlyter, Levin et al. Vad betyder detta för bevarandet av kulturarvet? Har de balsamerat även kläderna tillräckligt så att inte bara jag utan även döttrar och barnbarn får se denna viktiga person omgiven av sovjetinspirerade vakter?

Sommaren 1991. Slutet på en epok närmade sig men inne i en iskall bunker med belyst död gubbe anade ingen. Detta var en av de hållplatser som vi bevistade på väg mot Krim-halvön, Jalta, och drillande i kommunistisk disciplin. (Axiell-man på biblioteksdagarna uppskattade information om plantagearbete på kommunistiskt Kuba. Räcker inte det för att bli CS-anhängare?).

I en sen diskussion med vildkaniner istället för den stylade sorten kommer minnena i vågor. Man talar om fotbollslag och hur många tränare som satsas på 100 flickor i Hessleholm FC för att kanske vaska fram en eller ett par som ska gå vidare och sprida lagets ära. Varför fungerar inte politiken så, frågar sig deltagare som föredrar rödvin.

Är det detta vi vill ha?

Fler som reser och lär sig sjunga internationalen på ryska? Inte blev någon av de deltagande ett politiskt snille. En bibliotekarie, en amerikansk fotbollspelare och en djurrätts-läkare. Fast å andra sidan. Bland dem som åkte till Mongoliet med röda sjalar och fick dricka hästmjölk med kommunistiska bröder och systrar blev en riksdagsledamot. Gav investeringen således resultat?

Om vi lämnar Lenins kostym och det fantastiska i att leva med föräldralösa barn i ett sovjetiskt läger kan vi kanske konstatera att fotboll och politik har likheter och skillnader. Det viktigaste är kanske de olika forum och tankegångar som behövs för att följa "våra" yngre i politiska och fysiska sammanhang. Hur mycket vi än råkar ut för idrottsledare med rigid syn på framgång kan vi nog komma till freds med att våra barn får testa dem och vice versa. Men politik?

Inte en dag av det solidariska arbetet jag investerat för Kuba eller det umgänge som bygts med slovakisk kommunistungdom kommer ångras. Men jag ser hellre bibliotekarier som ideologiska replikanter för mina egna barn. Om de är tåliga, vidsynta och på alla andra utopiska sätt uppfyller drömmen om den fria tänkaren, försvararen av det fria ordet, informationsförsörjningens garant och de yngres ständiga tjänare och kamrat: Då vill jag inte skicka dem till Kuba, Brasilien eller Nordkorea. Hellre Hässleholms folkbibliotek.

onsdag 6 maj 2009

Ideolog

Biblioteksbladet på fredag. Tydligen är man frispråkig.
Västerås i morgon, där är man ideolog.
Mycket att leva upp till, ödmjukt men med tillräckligt mod.

fredag 24 april 2009

Faktoid, diskurs, ideologi

Professor Martin Kylhammar är upphovsman till ordet faktoid, dagens IDG, vilket han använder för att beskriva hur uppfattningen om hur mycket polisen tjänat på öppen källkod spridits.

Faktoider definierar jag som för sant hållna felaktigheter. De förs vidare genom att traderas i auktoritativa sammanhang, som i riksdagen eller på ledarsidor, säger Martin Kylhammar.

För mina öron låter faktoid som ett ganska onödigt begrepp. Vad sägs om populärvetenskapliga myter när det gäller de historiska fakta han lutar sig mot? Varför inte tala om missuppfattningar som fortlöper? Felaktiga utgångspunkter?

Varför inte använda ordet diskurs när massmedia, gammelmedia, upprepar samma mantra runt runt utifrån basala grundantaganden som de menar är fakta men som egentligen är ideologiskt grundade? Ska diskurs också ersättas med faktoid eller är det senare positivistiskt och det förstnämnda postmodernistiskt?