Från brytande av orientalism till digitaliseringsfrihet

Jag har länge tänkt på att skriva om krig och oroshärdar på sociala forum & världar. Vid ett par tillfällen har jag också gjort det men : Yttrandefrihet och demokrati för avatarer är den enda jag hittar nu om informationsflöden av olika typer som maktströmmar (!).

Jag har tidigare skrivit om civil olydnad och allvarligare företeelser i Second Life. Men man kan bryta ner begreppen om Internet och information warfare till att starta i ett överskridande information warfare som handlar om de "gamla maktanalyser" som gång på gång kan uppdateras eller upprepas. Dessa antidemokratiska strömningar är inte frånvarande på digitala forum utan utnyttjar de ökade möjligheterna till informationsspridning (liksom de flesta andra ideologiska inriktningar.

De rasistiska och islamofobiska hemsidorna har kartlagts av Expo för något år sedan (minns jag). Men hur stor nytta har vi av de grundläggande teorierna om rasism och sexism för att sedan analysera, diskutera och motverka dessa i digitala forum och IRL när de tapetserar varje elskåp med sina rasistiska bilder?

Futurepublic On information Warfare, Bio-racism and Hegemony as Noopolitics av Tiziana Terranova utgår från den rasistiska och etnocentristiska hegemoni som råder i Europa. Hon skriver specifikt om Orientalismen och tar avstamp i Edward Saids´s klassiska verk med samma namn. I artikeln talas om de-colonization of thought och hur västerländsk projektion avgör vad den s k orienten och "de andra" är (Ibid).

Motsättningarna mellan västerländsk kultur och det som kallas orientalism är definierad utifrån en diskursiv skapelse av vad orienten är (Ibid). Vi vet sedan tidigare att skapande av de exotiska andra (till skillnad från "vi" i västerländsk kultur) är en del av konstruktionen bakom sexhandeln i olika delar av världen- där vita män just fortsätter i kolonisationens spår och genom sina handlingar äger andra människors tillgångar och köper deras kroppar.

Många länder köper också människors utsatthet genom att importera dem för att arbeta med dåliga löner och under förfärliga förhållanden. Globalisering av kvinnlig arbetskraft betyder t ex exploatering där kvinnor flyttar över halva jordklotet från sina egna barn för att ta hand om andras, mer välbeställda.

Said skriver (hämtat från Ibid):
"/.../ all representations are constructed, for what purpose, by whom, and with what components." Frågan kan ställas i många kontexter men stannar vi i orientalismen är det intressant att författaren till artikeln skriver om behovet av en ny epistemologisk karta för att överbrygga den konstruerade/tänkta gränsen mellan orientalism och "oss". Istället krävs ett överlappande av kulturer och avskaffande av orienten som ett område för studier (Ibid) i o m att orienten i sig är en tankekonstruktion som är förtryckande.

Den västerländska kulturen som norm bryts genom artikelförfattarens och Saids tänkande. Man talar om Binary och polariserande bilder som behöver brytas. Grupper som kan bidra till detta och omtalas är konstnärer, forskare och aktivister m fl (Ibid).

Beträffande sexism och rasism som tankekonstruktioner: Många artiklar har visat på hur t ex svarta idrottsmän och kvinnor objektifierats i text och bild. Kanske är detta gårdagens kolonisation och dagens rekolonisation och rasism som vi hela tiden behöver uppdatera i våra medvetanden. Orientalism eller exotiska bilder av kvinnor kan lära oss mycket om dagens diskussioner om nätbaserade forum. Hur samma tendenser växer fram digitalt gör att behovet av trygga forum och flickors större kunskap om forumbyggande ökar. Likaså behöver vi uppmärksamma de utmanande samtal kring etnicitet som förs på forum och där man ifrågasätter just tankekonstruktioner och talar över webbens streckade linjer.

Exotiska objektifierande bilder av kvinnor från t ex Thailand till "fruar" och "umgänge"samt rasistiska nätverk har redan stark förankring i våra forum och i kommersialistiska strömningar. Samma sak gäller kvinnobilderna. Vi måste bli informationsaktivisterna som bryter föreställningarna och väljer att skapa transpersoner på nätet.

Inte för att jag på något vis vill förringa de djupa rötter rasismen och sexismen har,
men helt oortodoxt känner jag också att alla artikelns begrepp appellerar till min tidigare text om IRL-digitalt som självklar tankekonstruktion bärandes föreställningar om stort värde och litet värde. Om allvar och lek. Här finner vi också de många myter om nätverkligheten som än mer förflyttar tankens makt till IRL. Att dekolonisera tanken skulle kunna betyda att bryta dikotomin kropp-cyborg. Kolonisering av det digitala skulle i så fall förstås som alla regler, förbud och lagar som skapas kring användningen, skapar murar och förhindrar användare att nå sina olika identiteter.

Kolonisation kan också handla om vuxenvärldens bestämande av normer och värden för barnens livsvärld. Att hindra, motverka och förlöjliga digitala identiteter och ageranden kan kanske kallas som ett övertagande- en typ av kolonisation där man inte förslavar (vilket ordet egentligen bör innebära) men utövar makt över en annan värld. Både som privatpersoner och som lagstiftande organ har du denna makt. Hur skall den förvaltas? Skall den brytas?

Information Warfare är ett begrepp vars själva konstruktion talar om vad det handlar om och vi lär få orsak att återkomma till begreppet gång på gång. Motståndet mot destruktiva informationsflöden finns; Wisdom of the crowd och Here comes everybody liksom de många små politiska aktörer som väl förstått hur socialt nätverkande kan användas för att bryta de hegemoniska samtal och inriktningar som pågår i första och tredje statsmakten och riktas mot medborgarna. Även det är en del av informationskriget.

Dualismen mellan digitalt och fysiskt har inte funnits tillräckligt länge för (jag ska) ha rätt att rakt av jämföra med kolonisation och rasism med digitala landskap. Men vi kan också se hur transnationella företag faktiskt koloniserar våra webblandskap och t ex skapar en enorm ekonomisk och antidemokratisk makt i Second Life.

Tiziana Terranova visar på Saids nutida relevans men beskriver på djupet de strategier som finns för att bryta hegemoni och tankestrukturer om oss och de andra. Om de speciella och om normen för en människa.

Är det okej att stjäla det tänkandet och klassiska teorier nu när vi behöver bättre kunskapsbaser för digital förståelse? Vi är i IRL de riktiga människorna, normen och i digitala världar och rum är vi de andra, mindre värda omgivna av mytologiserande berättelser och osäkerhet kring hur vi skall bryta dikotomin. Kanske vill majoriteten av er informationsvetare inte ens göra det?

Kanske är det bättre att skapa kopior av det fysiska biblioteket och placera i gated communities på nätet. Sen kallar man det 2.0 när man där låter inloggade låntagare prata med varandra!

Digitalisera böcker & kom till Lund

Johanna skriver om det jag försökte lyfta i P3. DE starka aktörerna gör som de vill.. Och det offentliga är någon helt annanstans.

Fildelningen på böcker har främst handlat om det annars klumpiga ljudboksformatet. Nu kör Google tvångsdelning på svenska författare, vars förbund givetvis är arga. Med tanke på att google fortfarande kapar sidor lite här och där på alla verk som fortfarande är skyddade, är det knappast en förlust för författarna. Å andra sidan kan man tycka att svenska Kungliga Biblioteket borde digitaliserat alla svenska verk för länge sedan.

Och så är det oftast inte ljudböcker utan skittråkiga talböcker på TPB.. Tråkiga röster etc.

För intresserade kommer jag att delta i en debatt om fri information etc som bl a ordnas av piratstudenterna på Lunds universitet. Datum: 26 mars. Återkommer med mer info.

Sov gott!

Ropen bör skalla Internet åt alla

Tillgången till informationsflöden borde placeras högt på den internationella agendan. Precis som gräsrötter och organisationer kämpat för att inte vatten och grödor skall ägas, patenteras och villkoras utifrån ekonomiska grundantaganden så måste internet-tillgång och kunskap vara en infrastruktur lika prioriterad som andra delar av länders basala behov.

Ropen bör skalla Internet åt alla, nej det är inte Vilse i pannkakan och hans skelett-förskolärare som vaknat upp och anpassat sina krav efter 2000-talets stora frågor.

Däremot har lilla jag (ingen självpåtagen förminskande snäll retorik utan bara en snabb självbetraktelse från "Hässlehåla är mitt allt") pläderat i dagens Kristianstadsbladet för att Piratpartiet borde internationalisera sin agenda och anpassa hjärtefrågorna efter större solidariska mål än de naturligtvis viktiga frågorna om fildelning, övervakning och patent.

I linje med att man uppmärksammar hur patenten skadar IT-verksamhetens utveckling bör man observera hur kommersiell telecom- marknad inte leder till nätet åt alla. Tvärtom ökar frihandel och konkurrerande aktörer de digitala klyftorna vilket är otroligt sorgligt. Återgå således till offentliga monopol-situationer och skapa internationella initiativ för att uppkopplingar skall vara lika självklara i Ghana som i U S.

Scum-manifest eller miljöflum för informations-demokrati?

Godmorgon världen en vanlig söndag. Babbel jag känner igen som blir bakgrundsbrus vid DN och en ny sorts kaffe jag försöker vänja mig vid. Hör då ord som jag känner igen. Det talas om "allmänningar"(lyssna- andra timmen).

Samtalen, redogörelserna och intervjuerna handlar om visionen att varje barn skulle ha en egen dator. Billiga, enkla konstruktioner skapades för att kunna köpas in av länder "i syd"/"utvecklingsländer".

Satsningen har varit kontroversiell bl a eftersom man använt sig av Linux. Microsoft med flera har känt sig hotade av de tåliga små maskinerna som inte bara köpts av syd utan även efterfrågats i väst.

Tillbaka till orden. På nytt talas om tillgång, demokrati och gemensamma fält. Samma ord som Vandana Shiva använder i Krig om vattnet Plundring och Profit och Miljöförbundet jordens vänner skanderat för att stoppa privatiseringar av naturresurser.

Allmänningar. Vattnet är en allmänning som tillhör varje människa, det kan inte köpas och säljas det var och är miljörörelsens syn - men inte de transnationella bolagens... Nu är vi tillbaka i samma samtal om vad som är gemensamt men nu handlar det (också) om digitala arenor.

Digitala allmänningar.

Det är en bra utgångspunkt för diskussioner om hur information och kunskap skall vara demokratiskt tillgänglig för alla... Men efter att ha växt upp i ett socialistiskt brus och senare ett demokratiskt feministiskt ordflöde... Så känner jag att de som är för en demokratisering av såväl nätlandskapet, de digitala rummen och artefakterna som behövs för att nå dessa arenor bör höja rösten och byta retorik.

Miljöförbundet sa allmänningar. Vattnet såldes ändå. Patent på liv är verklighet. Grödor genmanipuleras till att passa bestämda sorters bekämpningsmedel. Transnationella bolag bestämmer över din faktiska fysiska överlevnad.

Informationsförmedlingen då? Ska vi tala om allmänningar för att beskriva alla människors rätt till fria ord och andras åsikter?

Eller ska vi tala med Valeri Solanas röst? När får vi se ett Scum- manifest för allas rätt till digital mark och fri information?